Putins gaskran vann!

En förkylning som måste hållas under kontroll dikterade att jag skulle spendera lördagkvällen hemma i soffan. Så jag tittade på ESC vilket kan vara en intressant upplevelse när man har viss rutin av musik och scenframträdande. Här kommer kommentarerna.

1. Ryssland - Dima Bilan: "Believe"
Dussinlåt framförd av pojkbandsklon. Usel engelska. Intressant att kommentatorerna (antar att det gäller hela Europa) hela tiden bankade in att Ryssland kommer att bli MYCKET UPPRÖRDA om de inte vinner i år, när de plöjt ner så mycket Gazprom-pengar i bidraget. Putins gaskran är tydligen den bästa allierade man kan ha i de här sammanhangen.

2. Ukraina - Ani Lorak: "Shady lady"
Snygg tjej, bra röst, bra låt och scenshow. Borde ha vunnit.

3. Grekland - Kalomira: "Secret combination"
Plast. Sommar. Fjortis. Rosa fluff.

4. Armenien - Sirusho: "Qele, qele"
Mer sex och etno än Ukrainskan men inte lika proffsigt och sämre sångerska.

5. Norge - Maria: "Hold on be strong"
Norge är mest trendriktiga och hakar på retrosoultrenden med något som efterliknar Amy Winehouse och Duffy. Låten i sig är dock inget vidare. Om man inte är en 150-kilos svart gospeltant från Södern så låter skvallerbyttabingbång mest som skvallerbyttabingbång.

6. Serbien - Jelena Tomasevic featuring Bora Dugic:"Oro"
Hygglig typisk Balkanballad men inte lika bra som de som varit med tidigare.

7. Turkiet - Mor ve Ötesi: "Deli"
Det rent musikaliskt roligaste bidraget. Renodlad 'musik för musiker' med skojiga harmonibyten och klurigt arr. Gick troligen långt över huvudet på ESC-publiken men räddades av den månghövdade turkiska diasporan.

8. Azerbajdzjan - Elnur & Samir: "Day after day"
Vem släppte ut de där ur dårhuset? Kunde ha varit kul om de hade varit bättre. Intressant också att ett muslimskt land skickar det porrigaste bidraget med stringtrosor och vinspillande.

9. Israel - Boaz: "The fire in your eyes"
Rätt bra sångare men hebreiskan är ett hopplöst språk att sjunga på med alla dessa ach-laut. Köp killen en konsonant.

10. Bosnien-Hercegovina - Laka: "Pokusaj"
Något slags bosnisk Broder Daniel fast inte lika pretto - tror jag. Lite charmig trots allt.

11. Georgien - Diana Gurtskaja: "Peace will come"
Här var det däremot pretto så det räcker och blir över...

12. Lettland - Pirates of the Sea: "Wolves of the sea"
Hjälp, någon har elchockat liv i Aqua.

13. Portugal - Vania Fernandes: "Senhora do mar"
Stundtals riktigt bra ballad och jag är svag för portugisiska, det är ett vackert språk. Men ibland kom det lite väl enkla fraser som lät som raddi-raj-raj-raj-raj-feskebåt.

14. Island - Euroband: "This is my life"
Eurodisco rakt av. In genom det ena örat, ut genom det andra.

15. Danmark - Simon Mathew: "All night long"
Inget minne av den här. Måste ha varit tämligen intetsägande.

16. Spanien - Rodolfo Chikilicuatre: "Baila el chiki chiki"
Detta var ju ingen låt utan snarare något slags Doktor Bombay. En av dansöserna var konsekvent off och ramlade t.o.m. vilket var en kul detalj i koreografin.

17. Albanien - Olta Boka: "Zemren e lame peng"
Falsksjungande sextonåring. Säkert alldeles för nervös.

18. Sverige - Charlotte Perrelli: "Hero"
En svagare version av Ukraina med äldre och inte lika snygg sångerska från Wizex. Hon lät dessutom typiskt övertänd och bommade till och med några toner. Låten också svagare förutom breaket som är riktigt snyggt.

19. Frankrike - Sebastien Tellier: "Divine"
Synd att inte heliumbadbollen tog ordentligt, det hade nog varit kul. Kören sjöng falskt i blockackord.

20. Rumänien - Nico & Vlad: "Pe-o margine de lume"
Så svulstigt att det var bra.

21. Kroatien - Kraljevi Ulice & 75 cents: "Romanca"
Gubbar i hatt. Inget minne alls av låten.

22. Finland - Teräsbetoni: "Missä miehet ratsastaa"
Stilren hårdrock av åttiotalssnitt även om konnässörerna gnäller om att det inte var 'riktigt'. Finska funkar också bra till hårdrock. Mer rakt på sak och mindre pop och show än Lordi, men förtjänade ett bättre öde än så här.

23. Tyskland - No Angels: "Disappear"
Falskast idag.

24. Polen - Isis Gee: "For life"
Jag kunde inte titta på annat än hennes tänder faktiskt. Hon kan ha sjungit samtidigt som hon visade gaddarna men det gick mig i så fall förbi.

25. Storbritannien - Andy Abraham: "Even if"
Plastpop utan själ och drag.

Lite bilder från kampanjen

Idag var folkpartiet ute och kampanjade på stan igen. Själv har jag drabbats av någon slags vårförkylning och var däckad hela dagen igår, så min hjältemodiga insats sträckte sig inte längre än markservice, moraliskt stöd och kaffekokning.


"Alla kan bidra" är något av ett motto för vårkampanjen som handlar om integration. Under träden står P-O och delar ut material.


Joonas, Jonny, Erik och Kerstin visar upp årets kampanjmode. Orange är ständigt aktuellt. Loggan på Kerstins rygg är ordentligt tilltagen.


Kerstin, Maria och Jonny samlar ihop material innan de ger sig ut bland väljarna. Bordet med kaffe är en klassisk ingrediens i kampanjer men nyttan kan alltid diskuteras.


En intet ont anande väljare får folkpartiets glada budskap i handen och en 'kontakt' har skapats.

Om jämställdheten i folkpartiet

Erik Ullenhag har denna vecka släppt en rapport om hur ojämställt folkpartiet är internt. Den värsta tyngden av kritiken har lagts på lokalpolitiken. I veckan NU (det ohyggligt oberoende liberala nyhetsmagasinet) finns ex. en lista över länsförbundsordföringar. Det är mest gubbar.

Så tittar vi lite närmre. Hmm. De fem största länsförbunden - Stockholm, Skåne, Göteborg, Uppsala och Östergötland rattas av kvinnor. Jag har inte tillgång till medlemsregistret men en kvalificerad gissning är att dessa fem har en majoritet av folkpartiets medlemmar under sig.

Som gruppledare ska jag också skämmas eftersom jag tillhör de 71% som är män. Att mina tre närmaste företrädare var kvinnor och att mitt tillträde innebar en föryngring med c:a 30 år är i sammanhanget oviktigt.

De fyra största kommunerna - Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala har kvinnor som gruppledare.

Så vad är då problemet? Jo, det är fortfarande för gubbigt och konservativt ute i landet, i de små länsförbunden, i de små föreningarna. Tittar vi på representationen av utlandsfödda så blir det än värre. Det ser rätt bra ut i storstäderna men ute i landet är det tomt.

Har man bara en enda riksdagsplats att nominera till så blir det gärna en medelålders vit man i slips. Har man flera så kan man släppa in någon annan - i första hand en medelålders kvinna i dräkt. Skulle Stockholms län och stad bara ha en riksdagsplats skulle de ha tillfallit Jan Björklund och Lars Leijonborg. Heter man Birgitta, Nyamko eller Mauricio får man stå lite längre bak i kön.

Men för att på allvar returnera Erik Ullenhags serve - titta lite på den högsta ledningen också. Partiledaren, partisekreteraren och gruppledaren i riksdagen ser alla förvånansvärt homogena ut. Vad kan det bero på? Troligen precis samma sak som drabbar folkpartiets kapillärer - när man bara har en plats att tillsätta blir det gärna en vit man i slips. Inte för ung, inte för gammal.

Rydå vs. Erixon

Karl Rydå och Dick Erixon utkämpar en batalj i cyberspace om islam, islamism och yttrandefrihet. Särskilt vänliga tongångar rör det sig inte om heller, Erixon är islamofob och Rydå en nyttig idiot enligt den andra sidan. Döm själva:

Rydå I
Erixon
Rydå II

Romney befordrad till 'god vän'

John McCain släpper sina medicinska journaler till journalister - 400 sidor som lär bekräfta att karln ser ut som ett kraterlandskap men i övrigt är vid god hälsa. Sedan ska han grilla med bl.a. Mitt Romney. En skönhetstävling om vem som ska bli vicepresidentkandidat, men McCain menar att det är en träff i goda vänner s lag. Skulle kanske ha låtit lite mer trovärdigt om inte Romney varit inbjuden. De har inga varma känslor för varandra efter Romneys negativa kampanjande i vintras.

Konstgräset

Huvudattraktionen på gårdagkvällens långa kommunfullmäktige var nog debatten om konstgräs på Tunavallen (eller Leninstadion som jag brukar kalla den).

Principfrågan handlade dock inte särskilt mycket om konstgräs. Alla är överens om att konstgräs är något som är bra. Principfrågan handlar om hur mycket dyrare en investering får bli innan man som politiker säger stopp.

Förra året fick vi ett fullständigt felaktigt underlag från Kultur- och Fritidsförvaltningen, framtaget av fritidschefen, som gav vid handen att det skulle kosta fem miljoner att lägga konstgräs på fotbollsplanen på Tunavallen. En ganska rimlig investering tycke vi i Alliansen.

När det nu ett år senare är s.a.s. skarpt läge så kostar det istället 12,5 miljoner. Två och en halv gånger så mycket eller en fördyring med 150 %. Det är oacceptabelt.

Jag tror att man som politiker får det man förtjänar. Går man med på investeringar som är våldsamt felkalkylerade så kommer det att hända igen - det gick ju bra den här gången. Man måste som politiker kunna lita på att underlagen är genomtänkta och korrekta. Stämmer de inte så är den enda tydliga signalen att dra hårt i tyglarna och säga gör om - gör rätt.

Man gör sig nog inte våldsamt populär på att stoppa investeringar av principskäl, men budskapet måste vara tydligt - ett alliansstyre kommer inte att acceptera dålig budgetdisciplin i Eskilstuna.

Arbetslinjen för invandring

I dagens Eskilstuna-Kuriren har jag en debattartikel om invandringspolitik. I korthet går den ut på att invandring är positivt men att vi måste vara tydliga med att invandrare ska försörja sig själva. Jag lyfter också fram arbetskraftsinvandring som ett skifte i mentalitet som ger den enskilda människan större makt över sin situation.

Jag tror att det är viktigt att diskutera invandringspolitik för att döda uppfattningen om att det här området får man inte prata om och att alla partier tycker likadant. Så är det inte.

Det går att bygga ett bra samhälle med stor invandring men då måste vi också ställa krav på människor att lära sig svenska språket och arbeta.

Valfläsk till Torsby

Det blir parkett för norrmännen att åka på till Torsby och länsa ICA Toria och Bolaget i fortsättningen. Infrastrukturministern ämnar utnämna Länsväg 239 till Riksväg. Den smått legendariska 45:an (bl.a. förevigad av Bröderna Dobermann) är ju redan utnämnd till Europaväg. Värmlänningarna i Trafikutskottet ska inte underskattas.

Goda nyheter från Mellanöstern

Det är ingen slump att nyheterna om fredsförhandlingar mellan Israel och Syrien och kompromissen i Libanon kommer samtidigt. Syrien hänger ihop med Iran och stödjer Hizbollah som verkar i Libanon men angriper Israel.

I arabvärlden hylllas emiren av Qatar, men man behöver väl inte vara raketforskare för att se att bakom detta ligger Den Store Satan - George W Bush. Troligen har USA via diplomatiska bakgator intagit en mer försonlig hållning gentemot Iran mot att Iran drar undan stödet för just Syrien och Hizbollah. Men det är naturligtvis ett svårsmält budskap i arabvärlden och man behöver en bulvan för att spela rollen som jultomte. Emiren av Qatar.

I vilket fall är chansen att få en andningspaus i de eviga oroligheterna viktigare än vem som får cred.

Nattlig bombräd mot Eskilstuna?

I natt vaknade jag liksom så många andra Eskilstunabor av att fientligt bombflyg anföll staden. Det måste vara någon form av klustervapen eftersom smällarna var relativt täta och små. Men small ordentligt gjorde det och blixtrade genom persienner och allt.

Idag visade det sig att fienden var Kommunala Företagens Samorganisation som beslutat att brassa av ett fyrverkeri mitt inne i staden klockan 00:30 en tisdagnatt. Briljansen hos människan som kom på detta överträffas endast av motsvarande människa hos polisen som gav klartecken.

Borde man inte på något sätt förvarna om att man tänker sabotera människors (och husdjurs) nattsömn på det här viset?

Mer FRA

Folkpartisterna i Stockholm har nu även författat en artikel på SVT Opinion om sitt motstånd mot förslaget att låta försvaret övervaka folkets mailväxling och förehavanden på internet. Personligen tycker jag att försvaret borde fundera mer på att försvara landet än på mina mail.

Saki sparkar hårt och träffsäkert

Den här krönikan om Fokus märkliga syn på vad som är god integration har cirkulerat ett tag, men har ni inte läst den så gör det nu. Att Botkyrka skulle vara ett integrationsmässigt föredöme för att där finns många invandrare och mycket konstgjord andning är fullständigt obegripligt.

Internetröstning

Jag fick mothugg om internetröstning av Magnus Persson (c) på mitt inlägg om grundlagsutredningen. Välgenomtänkta synpunkter ska naturligtvis bemötas seriöst så jag skriver ett särskilt inlägg.

Grunden i mitt argument är att jag idag kan hantera känsliga saker via internet - mina bankärenden och min deklaration t.ex. Jag kan identifiera mig över nätet. Att rösta däremot är bökigt. Jag måste infinna mig vid en viss plats vid en viss tid med ett visst papper i näven. Kontrasten för kanske framför allt den yngre generationen som är van att sköta allt via nätet är stor. Det stöter bort väljare.

Det finns naturligtvis viktiga säkerhetsaspekter när det gäller internetröstning. Men hur står det till med säkerheten i vårt idag pappersbaserade system? Man kan inte bara anta att dagens system är perfekt och bevarar valhemligheten och är bombsäkert.

Dagens system hänger till stor del på den mänskliga faktorn. Valförrättare sitter och bockar av folk och ger dem valsedlar. Men de gör fel ibland. Jag känner personligen till utländska medborgare som fått valsedlar till riksdagsvalet av ren slentrian. I förra EU-valet hade en och samma person också lyckats rösta flera gånger i olika vallokaler. Reglerna i och kring vallokalerna följs inte heller särskilt strikt.

Vi lämnar också spår efter oss. Fingeravtryck och kanske DNA på valsedlar och kuvert. Statistiken på val.se röjer också en hel del av valhemligheten. Iom att valdistrikten är så pass små så kan jag rätt lätt se om jag inte fått några personkryss i distrikt där släkt och vänner bor. Fy skäms på er i så fall.

En hel del valfusk har också avslöjats när det gäller ombudsröstning och institutionsröstning. Anhöriga och personal röstar åt äldre eller människor som på annat sätt är oförmögna att göra det själva. Ibland av välvilja och med ett försök att tolka vad personen själv skulle ha röstat på, ibland helt efter egna idéer.

Det går alltså redan idag att med hot och/eller manipulation sidsteppa valbåset och göra hemmet till valbås. Det kallas ombudsröstning. För de som inte kan ta sig till en vallokal är det dock nödvändigt att möjligheten att rösta hemifrån finns.

Förhandsröstningen sköttes länge av Posten AB. Steget att då även släppa in ex. Skatteverket eller bankerna känns inte våldsamt stort. Systemet för att identifiera en viss person finns ju på plats. Det som saknas är ett system för att registrera dels att en viss person har röstat och att en viss röst har avlagts utan att det går att koppla ihop de två.

Är det omöjligt att uppnå? Går det verkligen inte att konstruera ett system som är så korkat att det inte har något minne av vad som hänt eller i vart fall när det hände? En digital valurna helt enkelt?

Säkerhet och valhemlighet kommer aldrig att bli fullkomliga. Det kommer alltid att finnas glapp, slapphet, fusk, mygel och misstag. Självklart ska vi ställa höga krav på ett system för internetröstning. Men de brister som systemet kommer att ha måste jämföras med de brister som finns idag och ställas mot de vinster i tillgänglighet och förhoppningsvis högre valdeltagande det kan ge.

Eskilstuna åter akterseglat

Idag har jag varit iväg till Örebro och bevistat Teknikföretagens Produktionsdag. Vi får hoppas att de tar igen i tekniskt kunnande vad de missat om sexiga namn på seminarier...

I vart fall så handlade väldigt mycket om försörjning med tekniskt kompetent arbetskraft till verkstadsindustrin. Det finns en brist på produktionstekninker och kompetenta arbetare.

Nu har ju regeringen gjort vissa framstötar för att lindra den här bristen. Skapandet av lärlingsplatser är en av dem. Norrköping och Västerås har hakat på (jag såg detta på plats på Edströmska förra veckan). Men Eskilstuna avvaktar kraftfullt. Återinförnadet av gymnasieingenjörer genom att förlänga utbildningen med ett fjärde år en annan.

Teknikcollege för att bättra på ryktet för industrin i allmänhet och teknisk utbildning i synnerhet finns redan på flera håll - bl.a. i Örebro och Värmland. Man funderar på det i Eskilstuna men samarbetet med näringslivet har knorrat. Sveriges bästa teknikgymnasium blev istället en sjumiljoners glasbur utanför Rinmansskolan.

Vi är trea på bollen trots fagert tal om våra industri- och tekniktraditioner. Idag var ingen mer än jag från Eskilstuna kommun på plats och snubben från Volvo i Eskilstuna var den ende som inte pratade om utbildning överhuvudtaget.

Hur riket ska styras

Konstitutionella frågor engagerar väl ingen utom politiker och ledarskribenter. Jag tycker att det är fruktansvärt intressant. Därför blir jag också väldigt glad av att läsa vad de borgerliga ledamöterna (för fp ingen mindre än Daniel Tarschys, denne legend) tillsammans med miljöpartiets dito i grundlagsutredningen har kommit fram till. Det är reformer i liberal riktning.

Slopade spärrar i personvalet ger väljarna mer och partiorganisationerna mindre makt. Förtroendevalda kommer också att bli självständigare. En författningsdomstol ska se till att riksdagens lagstiftande håller sig inom grundlagens ramar. Grundlagen ska göras begriplig (!). Skilda valdagar för lokala/regionala val och riksdagsval kommer att ge lokalpolitiken en egen arena och vi får mer valrörelser. Valrörelser är kul och mobiliserande tycker jag.

Några punkter förhåller jag mig mer tvekande till. Jag är inget direkt fan av kommunala folkomröstningar, men med de hängslen och svångremmar som man föreslår (bl.a. ska kommunen ha beslutanderätt i frågan - så inga omröstningar om flyktingmottagande) så är det acceptabelt.

Vurmen för kommunalt självstyre bygger på någon slags myt om att kommunen till skillnad från staten fattar nära och mysiga beslut. Så är det inte. Kommunal beskattningsrätt driver t.ex. upp skattetrycket och har sett till att vi har en straffskatt på lantisar med uppåt fem procent i Sverige. Inte som värnskatten på belopp över 40,000 utan på hela lönen. Märkligt nog är centern dess främsta försvarare.

Kommunala extraval känns också lite småfånigt. Inte kanske tanken i sig, men att idén dök upp i samband med moderata avhopp till socialdemokraterna i Sumpan. Det är lite för mycket en modefluga. Om Torkild Strandberg kan styra Landskrona i minoritet med tolv sverigedemokrater flåsande efter sig i fullmäktige så går det nog att styra de flesta kommuner.

Sedan kunde man ju ha gått längre i vissa frågor. Möjlighet att rösta på vem man vill i hela Sverige. Möjlighet att rösta via internet. Renodlat personval som i Finland där man skriver numret på den kandidat man röstar på på valsedeln, vilket även skulle bespara oss otyget med miljarrder valsedlar som skräpar i partilokaler.

Statsskicket borde ha behandlats. Om inte republik direkt så borde åtminstone kungens straffrihet tas bort samt kravet på att monarken ska tillhöra den rena evangeliska läran.

Principiellt är det ju också intressant att miljöpartiets syn på dessa grundläggande frågor - hur riket ska styras - stämmer bättre överens med den borgerliga synen än med socialisterna. Det är glädjande, för det innebär att majoriteten för reformerna är hyfsat stabil.

Stödet för Nato ökar

En annan mätning visar att stödet för ett svenskt medlemskap i Nato ökar. Hela 37 % stöder tanken. Överhuvudtaget har ju försvarspolitik diskuterats mer på sistone än vad jag kan minnas någonsin tidigare. Många tror säkert att det vore en enkel lösning att gå med i Nato. Jag tvivlar. Nato ställer rätt höga krav på medlemmarnas försvarskapacitet. Man måste kunna bidra med något för att vara med.

Stiltje i opinionen

Skop levererade nyligen en opinionsmätning där folkpartiet ökade till 8,3 %. Men Skops metod skiljer sig från andra opinionsinstitut och det rör sig snarast om en partisympatimätning. De frågar nämligen inte vilket parti man skulle rösta på vore det val idag utan vilket parti man tycker bäst om.

Idag var det då dags för Sifo. Avståndet mellan blocken har minskat med någon promille men är fortfarande alldeles för stort. Folkpartiet står och stampar på 7 %.

Störst, bäst och vackrast bland mätningar är dock SCB. Den kommer bara två gånger om året. På våren kallas den 'majmätningen' och kommer därför av någon anledning i början av juni. Den är dessutom nedbruten på regioner och till och med län.

De senaste tre mätningarna har folkpartiet gjort bra ifrån sig i Sörmland, vilket inte tillhör våra traditionellt starka fästen. Det blir spännande att se om det håller i sig. Fram till kommunalvalet i september 2010 är det det närmaste jag kan komma till att få reda på om jag gör ett bra jobb eller inte.

Osis

I fredags var jag i Stockholm och firade en gammal kompis som ska gifta sig. Vi var ett gäng som gjorde manliga saker såsom att köra go-kart, skjuta luftpistol och spela guitar hero. Till min egen stora förvåning kom jag inte sist i go-kart. Därefter gubbröra, öl och brännvin i en studio på Knivsöder.

Kul var det. Begåvad som jag är hade jag bokat in kampanj på lördag förmiddag och tvangs avvika för att åka med SJ hem till Eskilstuna just när vi var färdiga med kaffe och punsch och upptäckt att det pågick en tjejfest på krogen vägg-i-vägg.

På lördag morgon spöregnade det naturligtvis så det var bara att ställa in kampanjen. Så uppoffringen var fullständigt meningslös. Vad gör man inte för politiken...