Jag kandiderar till riksdagen. Läs min lista "A till Ö" om vad jag tycker i olika frågor.

onsdag, maj 31, 2006

Kommunal kräver att medlemmarnas önskemål ignoreras

Kommunal har uttalat att de tycker att Aftonbladet ska sluta med sensationsjournalistik och tuttreportage. Vi bortser från det märkliga i att ett fackförbund uttalar sig om innehållet i en privatägd (Schibsted) tidning. Det här är Sverige och här gäller inte gängse regler.

Många som köper Aftonbladet är säkert kommunalare - den är ju rödare än Expressen. Aftonbladet har säkerligen en kommunalare i åtanke när de fyller tidningen. Som gärna läser snaskigheter och tuttreportage. För vem gör egentligen inte det, även om vi inte vill erkänna det? Man orkar bara så mycket Brännpunkt varje dag.

Så vad handlar det här egentligen om? Obegripligt!

Fyra ord

Helt bortitok. Direkt kunskapsfientligt.
Jan Björklund (fp) sågar vänsterpartiets idiotiska förslag om att ta bort läxor ur grundskolan.

tisdag, maj 30, 2006

Bidragsberoendet

Bidragsberoende framställs allt som oftast som något slags borgerligt påhitt. Men när man ser siffrorna på hur stor del av befolkningen som är i behov av bidrag för sin försörjning förstår man varför det är så lönande för sossarna att lova mer bidrag. Jag tycker det är skrämmande. Vi har byggt ett system där staten tar mer än hälften av det vi tjänar och samtidigt gör otroligt många människor beroende av statligt stöd. Vi har skapat ett monster.

Från TT:
Bidrag del av försörjningen för många

Att svenskarna är ett bidragsfolk äger sin sanning. Under 2004 fick var tredje svensk en del av sin försörjning via olika ersättningar och bidrag.

Omkring 1,8 miljoner svenskar i åldrarna 20-64 fick under 2004 bidrag i form av sjukpenning, arbetslöshetsstöd, sjuk- och aktivitetsersättning eller socialbidrag, skriver Statistiska centralbyrån (SCB).

Då ingår inte studiebidrag, föräldrapenning, barnbidrag eller bostadsbidrag.

Ungefär var sjätte person hade bidragsinkomster på över 80 000 kronor under året. Var tionde försörjdes helt på bidrag.

Sjukpenning var 2004 den vanligaste formen av bidrag. Att fler kvinnor är sjukskrivna syns i statistiken. Nästan dubbelt så många kvinnor som män fick sjukpenning. Bland dem som fick arbetsmarknadsstöd är förhållandet omvänt.

Ungefär var tionde svensk som antingen var sjukskriven eller arbetslös saknade helt någon annan inkomst under året.

Bidragen utgör en stor del av inkomsten för olika grupper i samhället, konstaterar SCB. I genomsnitt stod de uppräknade bidragen för 10 procent av inkomsten. För den tiondel av hushållen som hade lägst inkomster utgjorde bidragen 40 procent.

Totalt sett vart femte hushåll var beroende av bidrag 2004. Det innebär att så många hushåll hade en inkomst som låg under socialbidragsnormen. Av dem fick 80 procent socialbidrag. Det betyder att 120 000 hushåll levde utan bidrag, trots en inkomst under socialbidragsnormen.

Det finns bara ett botemedel - mer jobb och mindre skatt. Man ska kunna leva på sin lön och det ska löna sig att arbeta.

måndag, maj 29, 2006

Dagens förmynderi

Dagens förmynderi tillskrivs infrastrukturminister Ulrica Messing (s) för det puckade förslaget att lagstifta om att vuxna ska tvingas bära cykelhjälm.

LO gör bort sig och ber om ursäkt

LO Ung-bloggen besöker jag sällan. Nu snubblade jag dock över ett saftigt klavertramp som sedemera ändrades och följdes av en ursäkt.

För er som inte orkar läsa länkade artiklar handlar det om att LO-Nicklas stoltserar med den etniska mångfalden i det socialdemokratiska kampanjgänget på Hammarkullenfestivalen i Göteborg men rackar ned på att folkpartiet hade 'en gubbe i rullstol' (Tommy Steinbach) och 'en dvärg' (Stein Ramstad). Steins reaktion kan ni läsa här.

Av någon anledning var det bara Stein som omnämndes i ursäkten, men det kan ju ha sina randiga skäl. Det verkar som om Nicklas har ringt upp de utpekade för att be om ursäkt personligen innan publiceringen, vilket måste betraktas som ett hedervärt initiativ. Men vad tänkte karln innan? Stein och Tommy är engagerade liberaler. Ska de stanna inomhus för inte misshaga LO?

Ett tecken på frihet

Kvinnor som tittar på fotboll. Inget märkvärdigt kanske, men ändå ett tecken på frihet i den totalitära gudsstaten Iran. Närvaron av västmedia var uppenbarrligen besvärande även för regimens mullor och de släppte på trycket. För stunden.

Jag har hopp om Iran. Både utom och inom landet finns välutbildade och medvetna människor som älskar sitt land men hatar regimen. Människor som bär demokratiska ideal i sina nya hemländer. Jag tror Iran kommer att kasta av sig prästväldet inom tio år och bli en framgångssaga i Mellanöstern. Och då är dagarna räknade för alla diktatorer runtomkring.

En hejdundrande framgång

Jag måste säga att jag är imponerad av Cecilia Malmström et consortes som har fått ett väldigt bra genomslag på namninsamlingen för att stoppa EUs flyttcirkus - oneseat.eu. Målet är en miljon underskrifter och redan i förmiddags, efter två veckor, passerades en kvarts miljon! Har du inte redan skrivit på så gör det nu.

fredag, maj 26, 2006

En röst på arbetarepartiet är en röst på - ja vadå..?

68 % har fel. Så kan man enkelt uttrycka Göran Perssons regeringsdilemma. Dessa 68 % är de som tycker att Göran ska bilda regering med vänsterpartiet. Men en sak är säker - en sådan regering skulle väcka starka antipatier hos socialdemokraternas marginalväljare på 'högerflanken', bland tjänstemän och välutbildade. De som vill ha marknadsekonomi och betyg i skolan. De som inte alltför sällan har folkpartiet som andrahandsval. Bättre då att låta 68 % vara missnöjda inom blocket.

Men vad händer om vänsterblocket skulle vinna valet och utpressningsspelet kring regeringsbildandet tar sin början? Vem får vika sig först? Och vilket är det sämsta av alla dåliga alternativ? Kanske kommer Persson försöka bilda en koalition med miljöpartiet och syna Ohlys bluff att tillsammans med de borgerliga fälla en sådan regering.

Hur säkra kan vi vara på att miljöpartiet inte kommer att som vanligt släppa igenom en socialdemokratisk minoritetsregering? Även vid valet 2002 krävde de ministerposter och fick en tummetott, trots regeringsförhandlingar med tre borgerliga partier. Nu på deras kongress i Borås höjs till och med röster för att ev stödja en moderatledd regering(!) medan det ena språkröret avvisar allt samarbete med borgerliga. Överhuvudtaget är det svårt att hitta någon linje i deras syn på regeringsfrågan - en splittring som en skicklig taktiker som Persson säkert kan utyttja till god effekt.

Hamnar Persson till slut med Svarte Petter på hand och tvingas ta med Ohly i regeringen kommer en barriär vara bruten som kan leda till massflykt till de borgerliga, främst folkpartiet. Även många hängivna socialdemokrater anser det vara fullständigt nödvändigt att hålla armlängds lucka till kommunisterna. Regeringen 2006 räddas till priset av regeringen 2010. Kanske tycker han då att det är värt priset.

En sak är säker - fördelen med Alliansen är att man vet vad man får.

Fri television

SVT måste bort. Det står klart efter att de beslutat att finansiera Osynliga Partiet ( ) under valrörelsen - först genom prispengarna i Toppkandidaterna, sedan genom den lön-utan-motprestation (medborgarlön?) de nu ska ge Petter. Någon borde för övrigt begära ut hans löneuppgifter från SVT och räkna om pengarna i gatsten så att centerpartiet vet när det inte längre är skattefinansierad sten de hittar bland glassplittret i sina lokaler.

I min enfald trodde jag SVTs vänsterpropaganda hade nått sin kulmen i och med Janne Josefssons valstugereportage och vevandet av kommunistfilmerfredagkvällar. Ack så fel. Nu har de övergått till att betala ligister för att angripa motståndarna med våld. Jag antar att det är bra TV eller nåt. Tänk på det nästa gång någon tycker att Big Brother är omoraliskt.

onsdag, maj 24, 2006

Hästförbud????

En av sossarnas mutor till miljöpartiet för att de ska agera villig dörrmatta är Djurskyddsmyndigheten. Som överkucku på denna iofs vällovliga institution satte man f.d. språkröret Matz Hammarström. Myndigheten har sedan dess vräkt ur sig puckade idéer och fått de människor i Sverige som begriper sig på djur att baxna. Det senaste är att man ska förbjuda folk att ha en häst.

De här tjommarna vill också in i regeringen. Stoppa vansinnet!

Samhällsengagemang hos stenkastarvänstern

Med en juste gatsten kan man slå hela världen med häpnad, för att parafrasera Socker-Conny. Ligister och vandaler på vänsterkanten behandlas väldigt förlåtande för tillfället. Idag var det en särskilt bra dag för den stenkastande delen av regeringsunderlaget. Toppkandidat-vinnaren Petter som lät sina vinstpengar (dina och mina licenspengar) gå till att finansiera Osynliga Partiet har blivit anställd av SVT. Japp. Han har så bra koll på ungdomars samhällsengagemang tycker den socialistiska vänstertelevisionen. Om de kommer anställa någon ur nationalsocialistisk front eller Hamas ungdomsförbund framgår inte av artikeln. CUF gör ett anarkistiskt motdrag mot anarkisterna och uppmanar till bojkott av TV-licensen. Up yours, liksom.

Problemet är att det är inte engagemang. Det är kriminalitet. Det har till och med diskuterats om Osynliga Partiets aktiviteter ska betraktas som terrorism eller inte, eftersom det är en attack mot det demokratiska styresskicket. I så fall borde det även vara möjligt att sätta dit Petter och SVT för att finansiera terrorism.

En vänsterpartistisk nämndeman (!) har också ertappats med att ägna fritiden åt att reclaima saker och banka poliser i huvudet med en stol. Själv tycker hon inte att det hela är särskilt problematiskt:
Nämndemannaskapet handlar ju om representation från samhället. Jag kan inte se någon konflikt i att vara samhällsengagerad och att delta i demonstrationer.
Det är väl rätt talande att hon antingen inte förstår att problemet är att hon begår våld mot tjänsteman, inte att hon demonstrerar - eller - att det i stenkastarvänsterns värld är ett helt ok sätt att visa samhällsengagemang att angripa polis med tillhygge.

[Uppdatering - Fredrik Lindholm har kartlagt hennes politiska karriär.]

Varför kräver inte Marita Ulvskog en offentlig ursäkt av Lars Ohly? Hon är väl inte inkonsekvent..?

De här tjommarna vill sitta med i regeringen efter valet. De tycker politiskt våld är ok, ungefär att jämföra med att sitta och uggla utanför en pälsaffär. De respekterar inte lagen, demokratin eller äganderätten. Har du inte gjort det än så visa dem vad samhällsengagemang egentligen går ut på. Starta ett företag, ge folk jobb, ge pengar till amnesty, koka soppa åt hemlösa, dela ut flygblad åt folkpartiet. Stå upp för ett fritt samhälle.

måndag, maj 22, 2006

Paradiset på jorden

Paradiset finns på jorden. Det finns en ort där socialdemokraterna fått rumstera ostört under 85 år, i eget majestät. En tid var till och med självaste Göran Persson kommunalråd. Landstinget var tills helt nyligen knallrött i 77 år i sträck och på riksnivå har Partit[TM] styrt 65 av de senaste 75 åren. Så om det är någonstans som arbetarnas paradis är förverkligat så är det i Katneholm.


Den onda tankesmedjan Timbro, den cyniska högerpolitikens centrum, har därför låtit granska Katneholm för att se vad effekterna av renodlad socialdemokrati blir. Det blev en bok.

söndag, maj 21, 2006

Grattis Finland!


Tyvärr blev det ingen drömfinal i hockey, men väl finsk seger i schlager(?)festivalen. Lordis klatschiga pop i hårdrocksemballage framfört av orcher med eldsprutande instrument var oemotståndlig. Jag blev charmad redan när jag hörde den första gången från Thymbran. Många är vi som gillar bra musik men vill ge de snobbar med en 2"4 uppstucken i rektum som dominerar schlagertyckeriet en smäll på fingrarna. Ikväll gick det vägen.

Vi har en del att lära av Finland. De har en skola som är bäst i världen. De har en vård som piskar vår rätt ordentligt. De har lägre skatt än vi. De har högre BNP per capita. De bygger nya kärnkraftverk. De har euron. De använder EU konstruktivt. Och nu har de alltså vunnit schlagerfinalen med hjälp av en juste låt, några gummimasker och naturligtvis - sisu. Grattis! Ni förtjänar det!

lördag, maj 20, 2006

Ryktesrapportering då och nu

Kvällstidningarna har under lång tid stått och frustat och väntat på att få rapportera det nu allom bekanta romansryktet om Lars Danielsson. Men de har av någon anledning avstått. Så har de inte alltid gjort.

Det samhällsfarliga folkpartibloggandet

Som en del av det samhällsfarliga folkpartibloggandet känner jag mig näst intill tvungen att kommentera de senaste dagarnas händelser. Världen har vänts upp och ner eller åtminstone blivit skev. Två bloggare med (fp) efter sina namn tycks ha lyckats med något som en stor röd kvällstidning (A*********t) försökt under flera veckor - att få Lars Danielsson att avgå. Skulle inte tro det va. Men när Marita Ulvskog säger det så måste det ju vara sant.

Först under gårdagens 21-nyheter på SVT hörde jag någon som helst kritisk inställning till det rimliga i att dessa båda bloggposter från februari skulle kunnat åstadkomma både trädaframmare och avgång i mitten av maj. Vid 18 såg Morgan Olofsson fortfarande chockad ut när KGB i sin analys tvivlade på att bloggarna förorsakat avgången (det blev en rätt dålig övergång till nästa inslag om onda bloggare då). Men kollegialiteten inom journalistkåren ska inte underskattas. Bättre att skylla på en 19-årig Skövdetjej än en kollega som man kan tvingas dricka grogg med på pressklubben efteråt.

Med detta sagt - det är jävligt fel att sprida rykten. Särskilt för oss som gör anspråk på att få företräda ett parti. Jag har sagt det förr, för politiker gäller inte samma regler som för andra. Hittar någon mig stupfull i ett dike så slår det tillbaka på folkpartiet och Lars Leijonborg får svara på pinsamma frågor, typ. Så låt bli.

Om ni tittar till höger på min bloggroll kommer ni att upptäcka att Johan Ingerö inte längre finns med. Det beror på att strax efter att han själv stängde av sin blogg kapades den av ett ryggradslöst kräk som sprider desinformation i Ingerös namn. Jag kommer att sakna Right Online, det var en mycket bra politisk blogg. Johanna Nylander är dock fortfarande i aktion och har återgått till att blogga om fildelning.

Hela historien från början till slut tycks mig vara skickligt orkestrerad från socialdemokraternas partihögkvarter. Först lyckade de flytta fokus från att Göran Persson är ytterst ansvarig för den usla katastrofhanteringen vid tsunamin till om Lars Danielsson och Hans Dahlgren ringt varandra. När sedan syndabocken Danielsson löpt gatlopp så länge han orkade och situationen blev ohållbar gick Maria Ulvskog till frontalangrepp mot folkpartiet och skapade ett window of opportunity tillräckligt långt för att Danielsson skulle kunna avgå, driven dit av ett ondsint fp-drev som ingen kände till 24 timmar tidigare. Göran Persson, som i vilket civiliserat land som helst skulle ha lämnat in sin avskedsansökan i januari 2005, sitter kvar och myser som en tomte medan svenska folkets minne av hjälpinsatser som inte kom bleknar.

Det är bara att applådera Sveriges utan konkurrens skickligaste spin doctors. Det här slår till och med att Ulvskog och Persson lyckades framstå som offer för att sossarna skickade förtalsmail om Fredrik Reinfeldt.

lördag, maj 13, 2006

De riktigt viktiga frågorna

Folkpartiet i Malmö har förstått vad som går hem. De två första orden på framsidan av deras valbroschyr är "sex" och "raka".

I bjärt kontrast har vi radical cheerleaders. (uppgrävt av Thymbran)

Bortom våra egna gränser

Spekulationerna om vilket politikområde som kommer att prägla årets valrörelse har börjat. Oftast poppar det upp något ämne som får lite extra uppmärksamhet oavsett vart partierna själva försöker styra dagordningen. Följden blir stundtals en 'effekt' där ett eller flera partier rasar eller skjuter i höjden. Många anser nu att årets otippade ämne kommer att bli utrikespolitik. Det vore kul. Hur Sverige förhåller sig till andra länder i världen har sällan eller aldrig varit ett stort ämne i en svensk valrörelse. Åtminstone inte sedan 1968 när socialdemokraterna vann en jordskredsseger på Sovjetunionens invasion av Tjeckoslovakien. Men det var egentligen inte utrikespolitiken som avgjorde det valet heller utan osäkerheten.

Utrikespolitik har blivit högaktuellt i både Norge och Danmark, genom Muhammedkris och liknande. Bilden börjar tona fram även i Sverige av en situation där vi måste ta ställning i några moraliska frågor på den internationella arenan.

Iran är på god väg att skaffa sig kärnvapen. Många diktaturer innan Iran har visserligen gjort det, men de har varit sekulära och rationella. De har fruktat döden. Deras motiv har varit att överleva och ta över. Nu har några killar som inte vill något hellre än att komma till paradiset genom martyrdöden nästan skaffat sig ett sjuhelvetes bra sätt att göra det och att ta stora delar av Mellanöstern med sig. Mellanöstern förresten, den iranska raket som har längst räckvidd kan nå Malmö.

Hamas kommer på besök och Sveriges inställning i Israel-Palestina-konflikten tycks plötsligt ändras. Från att ha snackat med och stöttat de på båda sidor som vill ha en tvåstatslösning och ömsesidigt erkännnande släpper vi in radikala islamister med Israels och det judiska folkets utplånande på programmet i finrummet.

Många av världens stora oljeproducenter har slagit in på nya antivästliga politiska vägar - Iran, Venezuela, Ryssland. Alternativ till oljan kan bli en stor fråga i valet. Energin tvingar ut oss på den utrikespolitiska arenan.

Och det där EU, vad ska vi ha det till?

Mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves

Så sägs det. Men det finns de som inte är gudar som ändå tar upp kampen mot dumhet och slöseri. Som Cecilia Malmström et consortes i campaign for parliamentary reform. De försöker stoppa den korkade flyttcirkusen som innebär att en vecka i månaden flyttas hela Europaparlamentet från Bryssel till Strasbourg. Allt för att stärka fransmännens nationella självkänsla. Första steget till att stoppa den fullkomligt onödiga miljardrullningen är att få ihop en miljon underskrifter att lämna över till kommissionär Margot Wallström. Insamlingen har rönt en del uppmärksamhet både i svensk och europeisk press och trampat på en hel del ömma franska tår.

Skriv på du med.

tisdag, maj 09, 2006

Den lilla filmen om folkpartiet

Jag tittade precis som alla andra rättrogna folkpartister på reportaget som Dokument Inifrån gjorde om oss i söndags. En egenskap som folkpartister har gemensamt är nämligen en benägenhet att titta på samhällsprogram på söndagkvällar. Vi saknar Lars Adaktusson.

Andra har behandlat ämnet ingående. För en troligen ganska typisk fp-reaktion läs Johan Ingerö. För en typisk Ali Esbati-reaktion läs Ali Esbati. Grundtemat i filmen var i vilket fall det vid det här laget något uttjatade folkpartiet-fiskar-i-grumliga-vatten, antingen genom att vara främlingsfientliga eller genom att posera som det. Hmm. Konstigt att jag kan befinna mig i folkpartiets epicentrum i mer än ett och ett halvt år utan att genomskåda det.

Effekten av filmen torde bli att de som redan tycker att vi är läskiga rasister stärks i sin övertygelse, medan de som inte hittills gått på den gubben inte gör det nu heller. Möjligen kan repetitionen av vissa av våra utspel till och med påminna några tidigare sympatisörer att återvända.

För mig är folkpartiets förändring till övervägande del positiv. Jag skulle aldrig ens ha gått med i det gamla folkpartiet som pratade om saker folk inte brydde sig om på ett sätt de inte förstod. Därmed inte sagt att jag säger ja tack och amen till alla utspel. Men det parti som tycker exakt som jag finns inte.

För mig är det helt odramatiskt att ställa krav på den enskilde. Jag tror på personligt ansvar.

Flera har reagerat på omorienteringen och nu filmen med att prata om folkpartiets flykt från liberalismen. Jag förstår inte riktigt detta. Den som har något hum om liberalismen vet att den innehåller en enorm bredd och väldigt få patentlösningar. Ska tolerans ex. innebära att man ska tolerera i stort sett allt? Eller att upprätta och försvara ett system som gör toleransen möjlig? Ska vi tolerera extremister eller markera hårt emot dem för att de vill riva ner toleransen i vårt samhälle? Båda synsätt kan betraktas som liberala.

Kungen och BRIS – sossarnas nya kampanjvapen

I dagens kvällstidningar går sossarna på offensiven. Med ovanlig draghjälp. De flesta förment opolitiska organisationer och institutioner får beröringsångest gentemot partier under valår. Men nu ska makten räddas i de enda tänkbara händerna. Då råder inte gängse regler för gott uppförande.

Först har Thomas Bodström (s) fått kungen att ta på sig s-kvinnors T-shirt med texten ’football – yes, prostitution – no’. Kungen stödjer alltså inte bara s-kvinnor. Han tar dessutom ställning för ett förbud mot prostitution, något som de facto inte finns i Sverige (köp är förbjudet men inte sälj). Så mycket för den opolitiske monarken.

Sedan skriver BRIS tillsammans med Göran Persson, (s) och medicine hedersdoktor, och Unga Örnar på Aftonbladet debatt om att sossepolitik är bra, typ för barnen. Visserligen är ordföranden för BRIS gammal sosse, men de flesta som leder ideella organisationer drabbas ändå av den ovan nämnda beröringsångesten under valår. Så icke Ingela Thalén. Om någon av er läsare är medlemmar i BRIS kan ni väl kräva hennes avgång.

Det är rätt anmärkningsvärt att både kungen och BRIS lånar sig som villiga redskap åt socialdemokratin under ett valår.