No deal

Socialdemokraterna och lärarfacken var påtagligt ointresserade av samförstånd och blocköverskridande överenskommelser om skolan när vi hade en socialdemokratisk regering. Nu har de tydligen kommit på att de tycker att det vore bra. Vad gäller facken så behöver det nödvändigtvis inte innebära att de verkligen vill ha en flumskola, det kan lika gärna vara att de helt enkelt inte vill ha förändringar. Förändring skrämmer upp deras medlemmar.

Mona Sahlin försöker å sin sida framställa sig som kompromissvillig. Men det hon vill är ju inte att kompromissa. Hon vill ha eftergifter. En kompromiss innebär nämligen att även hon ska erbjuda regeringen något och hon har inget att erbjuda. Regeringen behöver inte hennes stöd för att få igenom sin politik i riksdagen och socialdemokraterna har ingen skolpolitik som hon kan backa om.

Ska det förhandlas så är det Jan Björklund som sitter i den bättre förhandlingspositionen. Han gör helt rätt som avvisar Sahlin så länge som hon inte kommer med något regeringens faktiskt vill ha. De får gnälla bäst de vill. Skolan behöver styras upp och Björklund har i det här fallet tydligt svenska folket bakom sig för mer kunskap, ordning och tidigare betyg. På Rågsvedsskolan tycker man t.ex. att skriftliga omdömen är toppen.