Moderaterna lever på bidrag och tar våra jobb och tjejer

Inför första maj så skriver Mona Sahlin och Wanja Lundby-Wedin, de båda huvudena på det tvehövdade jagvetintevad som kallas arbetarrörelsen en artikel på DN Debatt. Det är i stort sett en inkonsekvent klagovisa på moderaterna. Dessa gör stora ofinansierade skattesänkningar för Dom Rika[TM] (dvs. alla som jobbar) och sänker liksom i ren jävelskap a-kassan för vanligt hederligt folk. Hur man samtidigt kan gnälla på finansieringen och hävda att skattesänkningen är ofinansierad övergår mitt förstånd.

De glömde f.ö. att nämna att moderater ritualslaktar och äter spädbarn.

Sundin utvecklar vidare.

Andra bloggar om: socialdemokraterna, moderaterna, mona sahlin, LO

Hvad vilja socialliberalerna?

Detta är i någon mån en fortsättning av en diskussion som påbörjades av Erik Svansbo här.

Det framförs nu önskemål om att folkpartiet ska röra sig i socialliberal riktning. Det är naturligtvis helt legitimt eftersom folkpartiet är ett huvudsakligen socialliberalt parti i vid bemärkelse. Socialliberalism är kortfattat uppfattningen att liberalismens krav på frihet för individen och en fri marknad ska kompletteras med ett jämlikhetssträvande - oftast i form av offentligt finansierad vård, skola och socialförsäkringar.

Internt används ordet dock främst av de som antingen tillhör eller vill väcka sympati hos en grupp inom partiet som är missnöjda med sakernas nuvarande tillstånd och anser sig stå till 'vänster' om partiets mittlinje. Det är viktigt att känna till den skillnaden.

Men det är ingen enad falang. I själva verket består den av några sinsemellan stundtals oförenliga element. Jag ska nu göra en ganska subjektiv bedömning av vilka de kan vara och hur de tolkar ordet 'socialliberalism':

1. Socialliberalism = socialpolitik
Det här är ett gäng av främst kommunal- och landstingspolitiker som gick med i (fp) under Bengt Westerbergs tid då (fp) var marknadsledande på socialpolitik. De sitter i nämnder som sysslar med vård, äldre, funktionshindrade, missbruksvård och social omsorg. De har egentligen inget emot nuvarande politiska linje utan vill bara få prata mer om 'sina' frågor och längtar därför efter en ny stor socialpolitisk idé som kan matcha 'eget rum på långvården'.
Favoriter: Erik Ullenhag, Johan Pehrson (de senaste socialipolitiska talesmännen)
Huvudfiende: Ingen

2. Socialliberalism = klassisk liberalism
Det här gänget är ideologiskt drillade men använder av interntaktiska skäl ordet socialliberalism för att hävda liberala kärnvärden. De driver motstånd mot övergångsregler och buggning och gillar integritet och rättssäkerhet. De är ledarskribenter eller övervintrade ungdomsförbundare.
Favoriter: Erik Ullenhag eller Cecilia Malmström
Huvudfiende: Johan Pehrson

3. Socialliberalism = feminism
Även folkpartiets feminister tillgriper nu socialliberalism som slagord. Precis som i grupp (1) finns här en besvikelse över tappad marknadsledarplats och en längtan efter en ny pappamånad. De bor i Stockholm, gillar kvotering och engagerar sig i HBT(Q)-frågor. Även djurrätt finns av någon anledning ofta med i bilden. Att vara liberal men inte feminist anses som tjänstefel, särskilt om man är jämställdhetsminister.
Favoriter: Birgitta Ohlsson, Karin Pilsäter
Huvudfiende: Nyamko Sabuni

4. Socialliberalism = frisinne
I stark konstrast till den förra gruppen har vi folkpartiets frisinnade. De frisinnade var egentligen inte liberaler men gick samman med liberalerna vid seklets början för att uppnå gemensamma mål. De är frikyrkliga eller nykterister, tror på en blandning av omsorg om de svaga och miljön samt herrans tukt och förmaning. De har inget emot tvång, förbud eller övervakning för trygghet eller samhällets bästa, däremot avskyr de statliga ingrepp i familjelivet såsom kvotering. De flesta lämnade (fp) efter partiets ja till partnerskapslagen.
Favorit: Johan Pehrson
Huvudfiende: Birgitta Ohlsson

5. Socialliberalism = allmän snällism
Det här är en ganska diffus grupp utan bestämd politisk uppfattning som är för allt som är bra och emot allt som är dåligt. De tar illa vid sig när folkpartiet kritiseras hårt av politiska motståndare och tar det som ett tecken för att politiken måste vara felformulerad. Skulle den vara rätt så skulle väl alla vara glada, eller? Framför allt tycker de att det är hemskt obehagligt att ställa krav på de som uppfattas som svaga, såsom invandrare, arbetslösa och skolelever.

6. Socialliberalism = socialdemokrati
Det finns även sossar som helt enkelt gått fel. De borde omedelbart lämna partiet.

Andra bloggar om: folkpartiet, socialliberalism

Grattis, Anders Borg!

En man i 40-årsåldern hemmahörande i Katrineholm vann på onsdagen 101 miljoner kronor på Svenska Spels internetsajt.

Kandidera!

Några av följande borde förutom de mer självskrivna kandidaterna ställa upp som kandidater till partiledare. Vi ska ha bredast möjliga underlag att hämta vår nästa partiledare ifrån. Nu när vi sitter i regeringen så behöver inte heller riksdagsplats vara begränsande. Nästa steg är att de debatterar med varandra om vilken inriktning de vill ha för partiet och politiken.

Jag håller inte med alla dessa människor politiskt, men det är svårt att komma ifrån att de är drivande personligheter inom partiet. Jag har säkert glömt några. Jag ber så hemskt mycket om tusen för det, det finns ingen struktur bakom detta.

I bokstavsordning:

Helena Dyrssen
Statssekreterare i samordningskansliet. Tidigare statssekreterare åt Birgit Friggebo. Leijonborgs stabschef och t.f. partisekreterare efter dataskandalen och fungerade då som partiets ryggrad. Känd som en 'doer'.

Lotta Edholm
Skolborgarråd i Stockholm med en kraftfull förändringsagenda på programmet. Tidigare FPU-ordförande och mor till Leijonborgs yngste son Axel. Borgarrådet i Stockholm tillhör traditionellt den krets där (fp) letar efter partiledare.

Eva Flyborg
Vice gruppledare i riksdagen och ordförande i riksrevisionen. Personkryssad in i riksdagen 1998 från Göteborg och därmed en av veteranerna i riksdagsgruppen. Kraftfull inom energi-, arbetsmarknads- och näringspolitiken.

Anna Grönlund-Krantz
Riksdagsledamot från Norrbotten och gruppledare i riksdagen fram till valet 2006 då hon förlorade riksdagsplatsen. Då en av partiets verkliga påläggskalvar. Marknadsekonom och förkämpe för fjällflyg och bärnäring.

Carl B Hamilton
Professor i nationalekonomi, partiets talesman i klimatfrågor och har tidigare varit talesman i i princip alla frågor. Tidigare statssekreterare åt Anne Wibble. Driver en liberal och starkt ideologisk linje i frågor som rör ekonomi och arbete. Men det starkaste argumentet för hans kandidatur är att B:et står för Bastiat.

Tobias Krantz
Riksdagsledamot från Jönköping, fil dr och något av folkpartiets svar på Carl Bildt - fast tjugo år yngre. Grillade bl.a. Göran Persson i KU förra perioden. Motståndare till kvotering av föräldraförsäkring och regionreform. Gift med ovan nämnda Anna G-K.

Nina Larsson
Löjtnant, riksdagsledamot från Värmland. Tidigare förbundssekreterare och även vice förbundsordförande i liberala ungdomsförbundet där hon såg till att få saker gjorda. En av de starkaste försvararna för svenskt deltagande i Afghanistan och har själv tjänstgjort i Kosovo.

Maria Leissner
Tidigare partiordförande och borgarråd i Stockholm. Avgick som partiledare 1997 efter en personlig tragedi. En av arkitekterna bakom den nuvarande politiska linjen. Har haft många tunga internationella uppdrag på sistone, bla. i Irak. Kanske läge för en comeback.

Håkan Lindh
Oppositionsråd i Skellefteå och en ikon inom partiet i femton år eller så. Ledamot av partiledningen. Ingen kan kampanjarbete som Håkan.

Fredrik Malm
Riksdagsledamot och tidigare LUF-ordförande som helst av allt är i Mellanöstern och löser de riktigt stora frågorna. Gärna med bomber.

Birgitta Ohlsson
Riksdagsledamot, utrikespolitisk talesman, blivande ordförande för liberala kvinnor, f.d. LUF-ordförande, f.d. ordförande för republikanska föreningen. Brinner för feminism och djurrätt men vill även ha mer soldater på marken i krigshärdar, strypa biståndet till Hamas och få in 'kapitalism' i partiprogrammet.

Karin Pilsäter
Ordförande i riksdagens näringsutskott och ekonomisk-politisk talesman. För tillfället mest känd för sin iver att kvotera vab-dagar. I ett perspektiv längre än dagsländor en förkämpe för att öka marginalerna för den klämda medelklassen.

Torkild Strandberg
Mannen som förvandlade röda katastrofkommunen Landskrona till ett folkpartifäste. Kommunstyrelsens ordförande och tidigare riksdagsledamot. Ständig följeslagare till Johan Pehrson. Kanske den som gått allra längst med krav och hårdare tag och ändå har mage att kalla sig socialliberal.

Maria Wallhager
Landstingsråd och ordförande för länsförbundet i Stockholm. Meddelade Leijonborg att han inte hade Stockholms stöd. Älskar kollektivtrafik.

Staffan Werme
Kommunstyrelsens ordförande i Örebro. Folkpartiets största maverick som alltid varnar för högervridningen på DN Debatt i samband med landsmöten. Frisinnad som vill vrida partiet till en linje som liknar 70-talets FPU.

Cecilia Wikström
Vice ordförande i riksdagens kulturutskott och folkpartiets enda personavlda riksdagsledamot. Kryssade sig förbi Erik Ullenhag. Folkpartiets mest utpräglade kulturkonservativa röst. Präst och författare.

Andra bloggar om: folkpartiet, partiledare, Lars Leijonborg

Why vote for a lesser evil?

Med denna slogan lanserades 'Cthulhu for president 2000' i samband med det amerikanska presidentvalet. Det var kul, men ibland kan det vara nödvändigt att rösta för det minst onda. Som i Frankrike t.ex. Läs Lennart Regebros redogöresle för de olika onda kandidaterna och varför man ändå bör hålla för näsan och rösta på Sarkozy. Alla tycks ense om att han övertaget i den avgörande omgången, vilket också styrks av opinionsmätningar, utom Barbro Hedvall på DN som är fast i vänsterdimman.

[Fotnot: Cthulhu är ett ohyggligt mäktigt och ondskefullt övernaturligt väsen från den mytologi som skapades av H.P Lovecraft]

Andra bloggar om: Frankrike, litteratur, Sarkozy, presidentval, Cthulhu

Vägen framåt

Jag har under dagen fått lämna kommentarer på Lars Leijonborgs avgång till båda lokaltidningarna (Kuriren och Folket) men även till Östnytt, vilket var TV-premiär i rollen som gruppledare. Det inslaget kan man se här.

SvD:s ledarblogg reparerar skadan från i förmiddags (då man raskt utnämnde Björklund till partiledare och började ge goda råd hur han skulle bete sig) med följande inlägg om folkpartiets framtida inriktning. Jag instämmer i deras grundtes om politiken. Rensa bort vissa förslag men släpp inte kravprofilen. Vad gäller övergångsregler så hoppas jag att landsmötet bifaller min motion om att uttala att de var förkastliga.

Jag är ju mycket för personlig integritet. Även detta tar SvD upp som ett viktigt område för folkpartiet att göra omsvängningar. Jag blev mycket glad över att Lars Leijonborg tog upp det växande hotet från övervakningssamhället i sitt tal till riksmötet. Förhoppningsvis var det inte bara ett hugskott från honom personligen utan ett uttryck för en djupare strömning inom partiet. Jag vet att den finns där. Integritetsfanatiker i alla länder, förenen eder.

Däremot har jag svårt för Svd:s slutkläm om att alliansandet måste gå först och att profilering i sig är något negativt. Folkpartiet måste fungera som enskilt parti för att Alliansen ska vinna 2010, 2014 och varför inte 2018. Vi måste ha en tydlig identitet som ger ett liberalt mervärde. Det borde vara:

Mindre förbud - mer frihet.

Andra bloggar om: folkpartiet, liberalism, Lars Leijonborg

Sökes: partiledare

Att Lars Leijonborg inte ställer upp till omval har bara varit känt i ett par timmar och redan har pressen utnämnt Jan Björklund till efterträdare. PJ Anders Linder skriver i SvD:s ledarblogg redan om hur Björklund ska sköta skolpolitiken som partiledare. I verkligheten faller klubbslaget som bekräftar vem som ska leda folkpartiet den 7:e eller möjligen 8:e september. Det ska dessutom föregås av en lång intern process i partiet, med början i valberedningen.

Man kan hoppas att processen som börjar nu inte ter sig lika märklig som socialdemokraternas letande efter partiledare. Jag hoppas att både troliga och otroliga folkpartister kliver fram och annonserar att: 'jag vill'. Vi borde ha debatter mellan kandidaterna där de får visa var de står både idémässigt och sakpolitiskt. Att avgöra saken med en medlemsomröstning via internet vore bra men är troligen stadgemässigt omöjligt i det här läget.

Tyvärr har redan Nyamko Sabuni tydligt sagt nej till att kandidera. Till skillnad från sossarnas så tror jag också att Nyamkos nej verkligen är ett nej. Som minister så fanns hon nog med på de flestas short list över tänkbara. Jag tyckte dessutom att hon höll ett bra tal på riksmötet.

Andra bloggar om: folkpartiet, partiledare, Lars Leijonborg, Jan Björklund, Nyamko Sabuni

Om Sahlin vs Åkesson

Jag har nu tittat på debatten mellan Mona Sahlin och Jimmie Åkesson i TV4. Det var den första debatten med sverigedemokraterna i en av de stora TV-kanalerna mellan partiledare. Folkpartiet och moderaterna debatterade i betydligt mindre TV8 och skickade sina partisekreterare.

Min uppfattning är att Sahlin vann debatten eftersom Åkesson var orutinerad och för ivrig. Hon undvek också de värsta felgreppen i debatt med (sd) även om hon inte kunde hålla sig från vissa fula knep. Men sådana förekommer i alla debatter partier emellan. Hade Åkesson bara lutat sig tillbaka och sagt 'Rosengård' så hade saken varit biff. Men det blev för kul för honom att få debattera mot Sveriges största parti i TV4. Den övertändheten fällde honom den här gången.

Lars Ohly ger puckade kommentarer som vanligt. Sakine något avslagna dito. Inget om omedelbart införande av nattväktarstaten.

Andra bloggar om: socialdemokraterna, sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson, Mona Sahlin, Lars Ohly

Örebro

Imorgon bär det av till Örebro för folkpartiets kommunala riksmöte. Jag övervägde att ta med min nya fina laptop och blogga därifrån, men någonting säger mig att dödtid att blogga på troligen inte kommer att förekomma. Så det blir tyst och lugnt här ett par dagar framöver.

Det kommunala riksmötet, eller komriks som vi kallar det, beslutar inget utan är helt enkelt ett tillfälle för liberala kommunpolitiker att samlas, umgås, hänga i baren, konspirera i korridorerna och gå på seminarier. Apropå de senare så har jag blivit tvångsutsedd till värd för seminariet 'Gosa med TCO'. Det vore väl finemang om det inte vore för att det börjar 08:45 på söndag - en okristlig tid i de flesta civiliserade kulturer.

Örebros högste befallningshavare, kommunstyrelsens ordförande, är folkpartiets egen maverick Staffan Werme. Det gör Örebro till en av endast fem kommuner som styrs av en folkpartist. Dessutom den överlägset största. De övriga är Lysekil, Skinnskatteberg, Tibro och Landskrona. Det är bara Tibro vi lyckats behålla från förra perioden då vi även höll Hjo, Dorotea, Alingsås och Härryda. Om ni ska spela kommunalpolitiskt TP någon gång...

Jag är fortfarande inte klar med 'Urkällan' så jag får väl ta med mig den att läsa som godnattsaga. Inget kan väl få en att somna gott som dyrkan av den rödblonda övermänniskan.

Tydligt ideologisk prägel

Det har mina landsmötesmotioner enligt folkpartiets partitidning NU. Jag tar det som ett gott betyg. Jag envisas ju med att hänvisa till liberala principer. Sedan är det inte alla som håller med om att de liberala principerna ska tolkas på det sättet jag gör, men det har jag inga problem med. NU tar upp mina motioner om övergångsregler, opolitiska nämndemän samt den feta skattemotionen. Särskilt avskaffandet av källskattereformen tror de ska bli ett stort debattämne. Det vore kul!

Runt 500 motioner har det kommit in. Glädjande är att flera har tagit ställning för starkare personlig integritet, ett område där jag tycker att folkpartiet brustit. Bl.a. har Stockholms läns länsförbund motionerat i detta ämne. Det finns säkert något att ta fasta på där som jag kan stödja.

Jag ser verkligen fram emot landsmötet. Vi behöver en ordentlig idédebatt för att komma ut ideologiskt starkare. Inför nästa val - men också för att påverka regeringen åt rätt håll.

Väljarna gillar inte regeringsskiften

Ser man på. Enligt Dick Erixon så har DN till slut gått igenom fallet i opinionsmätningar efter regeringsskiften och kommit fram till att den socialdemokratiska regeringen föll mer efter valet 1994 än vad Alliansen gjort nu. Att ha någon slags tävling i vem som var mest impopulär är naturligtvis ohyggligt dumt. Men det finns något intressant i detta - 1994 var det senaste regeringsskiftet. Nya regeringar genomför stora förändringar snabbt. Det gör väljarna osäkra. Själva takten i förändringarna är orsaken till regeringens snabba tapp, men också nyckeln till en framgångsrik politik som kan vinna valet 2010.

Andra bloggar om: alliansen, socialdemokraterna, val, opinion

Våpkommentarer

Idag presenterade Anders Borg regeringens vårbudget. Det var många år sedan det hände så mycket i politiken på så kort tid. Jag tror att de snabba förändringarna i sig kan ha gjort väljarna osäkra. Men det är positivt på sikt, det är jag övertygad om.

Själv hängde jag med handelsminister Sten Tolgfors ut till gjuteriet EBÖ i Vilsta industriområde för att presentera 'våpen' som vi politiknördar kallar den. Innan han kom tittade vi på de inlaedande slagen i debatten i riksdagen och jag slogs av att Pär Nuder var duktig på att tala om vad som var fel men inte presenterade några egna förslag. Alls.

Nåja, jag skrev följande kommentar till budgeten till den församlade världspressen:

Folkpartiet välkomnar integrationssatsning i vårbudgeten
  
- I Eskilstuna så är förvärvsfrekvensen för människor födda utanför Europa eller på Balkan 50 % för män och 40 % för kvinnor mot 70 % för Eskilstunaborna i stort. Det är en av våra stora utmaningar. Därför tycker jag att den stora integrationssatsningen med bl.a. instegsjobb och jobb- och utvecklingsgaranti känns särskilt viktig. Den kombinerar åtgärder för att göra det lättare att anställa med ökade krav på att den som kan arbeta ska arbeta och även krav på deltagande i svenskundervisning.
 
Det säger Niklas Frykman, gruppledare för folkpartiet i Eskilstuna, med anledning av att regeringens ekonomiska vårproposition presenterades idag.
 
- Andra punkter i budgeten som jag är särskilt nöjd med är de nya lärlingsutbildningarna. Jag var med på gjuteriföretaget EBÖ när handelsminister Sten Tolgfors presenterade budgeten här i Eskilstuna. Det var tydligt att gjuteriarbete är ett kvalificerat hantverk och det är verkligen på tiden att yrkeskunskaperna uppvärderas.
 
-  Slutligen är det positivt att skattetrycket nu sjunker från runt 50 % till 48 % i år och att det väntas sjunka ytterligare någon procent under mandatperioden. Människor behöver få behålla mer av sina intjänade pengar själva. Det blir lite större marginaler i hushållens ekonomi och möjligheten att spara eller ex.vis byta tvättmaskin ökar, säger Niklas Frykman (fp).

Radio Sörmland har gjort en liten tolkning av ovanstående där enbart skatterna fick vara med.

Andra bloggar om: alliansen, Anders Borg, Pär Nuder, Sten Tolgfors, ekonomi, integration, Eskilstuna, budget, våpen, vårproppen, regeringen

Dalarna. Västerbotten. Blekinge.

Nu sluter fler länsförbund upp bakom kritiken mot Lars Leijonborg. Dalarna var som bekant först, nu kommer även Blekinge och Västerbotten. Tyvärr inte på ett särskilt konstruktivt sätt. Det vore bättre om de talade om vem de vill ha istället för vem de inte vill ha.

Västerbotten har traditionellt en stark ställning internt inom folkpartiet med frisinnad prägel och stark organisation. Det ger dem tyngd på landsmötet med många ombud. På senare år har organisationen dock inte matchats av dito valframgångar, kanske beroende på Maud-effekten. Så kritiken från Västerbotten får nog betraktas som tyngst hittills. Ordföranden i Stockholm, Maria Wallhager, uttrycker sig även hon tämligen kryptiskt. SvD har städslat en statsvetare som säger att bytet är en tidsfråga - en säker gissning eftersom han inte nämner någon tid.

Värt att notera är att ingen tycks ha något emot Leijonborg som utbildningsminister, så något besinningslöst hat mot Leijonborg som person rör det sig inte om. Något mer horn i sidan till personen Leijonborg har Alex Voronov som normalt sett har hand om ledarsidan på min lokaltidning Eskilstuna-Kuriren men här har migrerat till Aftonbladet för att kalla Leijonborg för smitare.

Imorgon ska även vi i Sörmland ha länsårsmöte. Vi får väl se vad som dyker upp då.

Andra bloggar om: folkpartiet, Lars Leijonborg

Matematik för sverigedemokrater

Jimmie Åkesson hävdar i debatten med Erik Ullenhag att han ska spara 30-40 miljarder - årligen! - på stoppad invandring. Låt oss säga 35. Vi ger ett år med stor invandring 50 000 uppehållstillstånd. Det blir 700 000 per skalle i kostnader som Åkesson tror han ska spara in. Kan någon förklara på vilket sätt en enda invandrare kostar staten 700 000 om året? Det motsvarar med arbetsgivaravgifter och hela kittet en månadslön på över 43 000 kr.

Lögn och förbannad dikt. Sverigedemokraternas politik har inget med verkligheten att göra och de har alltså inga pengar till fattigpensionärerna heller.

Andra bloggar om: sverigedemokraterna, invandring, Jimmie Åkesson, Erik Ullenhag

Sverigedemokraterna tvingas emigrera?

Jag ska flytta till nåt annat land, där dom inte tar emot invandrare!

Jag kommer osökt att tänka på den gamla paradoxala klyschan när jag läser att sverigedemokraterna (av alla partier) eventuellt kommer att hålla sin kongress i Danmark. Det vore möjligen på sin höjd kuriöst om det inte vore för att de helt enkelt inte fått tag på någonstans att vara i Sverige. Överallt där de har bokat har avbokats efter hot. Det gör det hela mer oroväckande.

Jag ogillar den politik sverigedemokraterna står för, jag tror den är kontraproduktiv och skulle vara katastrofal för Sverige. Men de omfattas precis som jag av mötes- och yttrandefriheten och har rätt att verka som vilket parti som helst. Att ägare till konferensanläggningar backar ur efter hot kan jag förstå. Skulden ligger helt på de antidemokratiska puckon som i sin iver att vara emot något skiter i grundläggande fri- och rättigheter.

Plus att det ger sverigedemokraterna ytterligare martyrpoäng.

Andra bloggar om: demokrati, sverigedemokraterna,

Debatter med sverigedemokraterna

Det börjar bli löjligt nu att som sossarna fortsätta neka att debattera med sverigedemokraterna i TV eller på riksnivå. Så det är nog bra att moderaterna och folkpartiet tar sig an debatten. Jag kan dock sätta ett frågetecken kring om Erik Ullenhag verkligen är rätt person för debatten. Jag skulle nog skicka Nyamko.

[Uppdatering 23:30]
Jag har inte TV8 så jag har inte sett debatten, men Dick Erixon beskriver den som jag föreställde mig att det skulle bli. Får se när den kommer upp på nätet.

[Uppdatering 00:15]
Nu har DN ett referat av debatten uppe. Inga våldsamma överraskningar. Lär för övrigt Erik Ullenhags egna kommentarer innan debatten där han säger kloka saker som:

Väljare som av missnöje med socialdemokraternas integrations- och rättspolitik röstar på sd blir lurade. Partiet har inga lösningar för att se till att bryta utanförskapet och få ordning på rättsväsendet.

Och även mindre begåvade saker som:

[partierna har] ... en skyldighet att visa respekt mot väljarna genom att avslöja vilken politik sd egentligen står för.

Det vet de redan - nej till invandring. Sverigedemokraternas väljare är inte okunniga om vad de röstar på och att anta det är dumt och naivt.

[Uppdatering 00:30]
Nu även i SvD.

Andra bloggar om: folkpartiet, sverigedemokraterna, Erik Ullenhag, Nyamko Sabuni

So it goes

Kurt Vonnegut har trillat av pinn. So it goes.

Jag har läst ett antal av hans böcker. Minst fem, vid en snabb genomgång i huvudet. En del med stor förtjusning, andra med mer måttlig sådan. Men även när han var dålig var han hyfsat läsvärd.

Att rekommendera Slaughterhouse Five känns överflödigt. Men har ni funderat på att läsa den men aldrig kommit er för (vilket var mitt förhållande till On the Road under en hel massa år) så kan väl detta vara ett tillfälle så gott som något.

En snut i varje knut

Fler poliser i all ära, men de måste vara där de behövs mest också. En fråga som vi körde hårt med i valrörelsen var fler poliser i utsatta områden. Nu gör vi ett försök att få kommunstyrelsen att engagera sig i att få tillbaka kvarterspoliserna till Skiftinge. Förhoppningsvis skulle detta kunna leda till att vi kan få kvarterspoliser även i andra områden där det behövs.

Det är Staffan Liljesved som har författat skrivelsen. Han är ersättare i polisstyrelsen (bland annat) och det är lätt att vara gruppledare när man har några människor som Staffan runt sig.

Andra bloggar om: folkpartiet, Eskilstuna, polis

Duell i gryningen

Eskilstuna-kurirens artikelserie om ordningen på högstadieskolorna avslutas idag med en 'duell' mellan mig och Johan Nilsson (s), ordförande för barn- och utbildningsnämnden. I verkligheten tog vår diskussion ungefär en timme så alla nyanser har inte kommit med, men i grova drag tycker jag det är korrekt. Ganska många av folkpartiets skarpa förslag fick utrymme i artikeln. Sedan var det ungar som slåss jag tycker man ska kunna skicka hem, inte ungar som blöder, men sådant får man räkna med.

Jag tycker kanske att det här var mest talande av allt:

Samtalet hamnar snabbt i ett läge där Frykman ger förslag som Nilsson bemöter och avfärdar.

Andra bloggar om: Eskilstuna, folkpartiet, skola

Lägre skatt

Har just dragit iväg följande motion till folkpartiets landsmöte:

Lägre inkomstskatter

Höga skatter är i sig en inskränkning av friheten. En liberal politik bör därför präglas av en ständig press nedåt på skattetrycket när de offentliga finanserna ger överskott. Stora delar av den svenska medelklassen betalar idag marginalskatter som ligger över 50 %. Om ekonomin ska gå ihop eller inte i slutet av månaden blir då beroende av olika offentliga bidragssystem.

Principerna om ’hälften kvar’ (dvs. att den högsta marginalskatten inte ska vara högre än 50%) och plattare skatt är bra utgångspunkter för att forma en liberal skattepolitik. Men det räcker inte. Liberaler måste föra en politik som riktar sig till den breda medelklassen, ökar det klämda Sveriges ekonomiska svängrum samt synliggör skatternas omfattning för att skapa en press nedåt.

Idag vill folkpartiet först ta bort värnskatten. Detta gynnar främst höginkomsttagare i rika kommuner. Genom borttagandet av värnskatten uppnår vi ’hälften kvar’ för direktörer i Täby, Danderyd och Lomma men inte för poliser, gymnasielärare och sjuksköterskor i Bengtsfors och Mellerud. Detta beror på att kommunalskatten på sina håll drivit iväg upp emot 35 %, främst i fattiga landsbygdskommuner.

Den verkliga straffskatten på utbildning är inte värnskatten utan den 20 %-iga statsskatten. Den slår till redan under medianinkomsten för män och drabbar alltså även medelinkomsttagare, bl.a. stora grupper av TCO-kollektivet. Istället för att ta bort värnskatten borde en liberal skattepolitik fokusera på att sänka den 20%-iga statsskatten.

Vi bör därför skjuta avskaffandet av värnskatten (som iofs är principiellt riktigt) på framtiden och först fokusera på att sänka statsskatten. Till att börja med bör den sänkas till en nivå där ’hälften kvar’ uppfylls även för den som betalar värnskatt – dvs. 15 %. Detta är i linje med våra övergripande principer men mer riktat mot medelinkomsttagarna.

Något måste också göras åt kommunalskatten. Sverige har en unik konstruktion där tre oberoende nivåer av offentlig förvaltning har rätt att ta ut inkomstskatter. Jag är övertygad om att detta i sig leder till ett högre skattetryck. Den kombinerade kommunal- och landstingsskatten (hädanefter kallad kommunalskatt) är dessutom orättvis.

För det första kan man fråga sig vad poängen är med att ha olika skattetryck i olika kommuner i ett så litet och enhetligt land som Sverige. För det andra blir kommunalskatten i praktiken regressiv. Fattiga människor bor i fattiga kommuner där de begåvats med en högre kommunalskatt än rika människor som tenderar att bo i rika kommuner. De kommuner som har högst kommunalskatt är också typiska landsbygdskommuner.

Kommunalskatten borde därför ersättas med en statlig inkomstskatt på 30 % som i övrigt tas ut efter samma principer som den tidigare kommunalskatten. Endast innevånarna i nio kommuner skulle 2007 förlora på ett sådant skifte. Det skulle också ge oss en fräsch regionalpolitisk profil, eftersom inkomstskatterna på landsbygden skulle sänkas mest.

Slutligen bör källskattereformen avskaffas. Det svenska skattetryckets omfattning beror till viss del på att beskattningen sker dolt och anonymt. Många känner inte ens till hur högt det egentliga skattetrycket är. Att var och en själv betalar in sin skatt varje månad kommer att öka medvetenheten om skattetryckets storlek och öka det folkliga stödet för en liberal politik.

Har även motionerat (med stöd av Eskilstuna-föreningen) om att avskaffa de politiska domstolarna, dvs. att nämndemän inte ska utses av politiska partier. Kan inte begripa att det systemet finns kvar...

Paus i bloggen

Nu gör jag ett litet uppehåll i bloggandet över påsk. Jag kommer nämligen att befinna mig i en liten stuga långt ifrån ära och redlighet, djupt inne i de värmländska skogarna. Som sällskap tar jag med mig en gryta på lamm med obscena mängder rödvin, tomat och färsk timjan.

De som ändå känner att de behöver en Frykman-fix kan lyssna på P1 på långfredagen kl. 12:40 eller 18:00 då jag medverkar (troligen i snuttform) i ett program om folkpartiet. Eller titta på fullmäktige i Eskilstuna på webben där jag håller ett litet anförande om yttrandefrihet och reklam 1:29:20 in i filen och en liten duell med barn- och utbildningsnämndens ordförande om skriftliga kunskapsomdömen vid 0:14:20.

Annat bra är Adaktussons intervju med Jan Björklund om partiledarfrågan, regerandet och om folkpartiet håller på att bli ett enfrågeparti.

Glad påsk!

Expressens ledarsida lanserar ny invandringspolitik

Blågrönt i Finland

Matti Vanhanen, vars centerparti med en hårsmån blev störst i den finska riksdagen, har nu redovisat sitt tilltänkta regeringsunderlag. Som brukligt i Finland är det en bred koalition av fyra partier - centern, samlingspartiet, svenska folkpartiet och de gröna. Det verkar lovande. Centern och samlingspartiet är de stora borgerliga partierna, sfp är ett litet frisinnat mittenparti och de gröna mer liberalt än sin svenska motsvarighet. Det enda man kan oroa sig för är väl att Vanhanen med inklusionen av de gröna försöker fördröja byggandet av ytterligare kärnkraftverk.

Utanför regeringen hamnar socialdemokraterna, vänsterförbundet, kristdemokraterna och populistiska sannfinländarna. Lika viktigt det.

Fan läser bibeln

Göran Greider har läst Ayn Rand. Det är ganska kul. Hans recension är i vart fall underhållande, även om han tycks ha missat att "Och världen skälvde" utspelar sig i ett fiktivt USA omgivet av folkrepubliker och inte i det riktiga. Jämför gärna Greider med min egen recension. Själv ska jag till att börja med "Urkällan". Inget kan väl pigga upp påsken som lite dyrkan av den rödblonda övermänniskan.

Andra bloggar om: liberalism, litteratur, Ayn Rand, Göran Greider

Muller, muller...

Det mullras i folkpartiet rapporterar SvD. Länsförbundet i Dalarna vill byta ut Lars Leijonborg. Själv blev jag uppringd av Expressen igår kväll medan jag hade händerna upptagna med lagandet av revbensspjäll och ombedd att kommentera saken utifrån länsförbundet i Sörmland. Fel gubbe visade det sig - jag sitter inte i länsförbundets styrelse ens.

Det här kommer säkert inte vara det sista kravet på partiledarbyte. Sådant brukar komma efter stora röstförluster i val. Om Leijonborg får stöd av en enig valberedning är det dock tveksamt om någon kommer att vilja ta risken att utmana honom om partiledarposten.

Jag ger liberalismen dåligt rykte

Hur många liberala partier finns det i parlament världen över? Troligen inga, om den svenska bloggosfären får bestämma. Blogge Bloggelito menar att jag ger liberalismen dåligt rykte genom att föreslå att folkpartiet ska byta namn till liberalerna. (Han kan f.ö. också rita.) Som bevis på att folkpartiet är socialistiskt och restriktivt ger han en rad exempel på restriktiva förslag, varav jag tror de enda som är korrekta är att fp är emot knark. Övriga härrör antingen från olika individer eller landstingsgrupper (som får bestämma sin politik själva), är över- eller vantolkade eller helt enkelt felaktiga (som att fp skulle vara för apoteksmonopolet).

Men det är tydligt är att det första man ska göra om man vill diskvalificera sig som liberal är att gå med i ett liberalt parti och försöka förändra något i verkligheten.

Andra bloggar om: folkpartiet, liberalism,