Jag kandiderar till riksdagen. Läs min lista "A till Ö" om vad jag tycker i olika frågor.

måndag, juni 22, 2009

Dela lika, annars...

Det bär mig emot att bara säga nej, även om det är till sådant som kvoterad föräldraförsäkring. Så låt mig då komma med ett motförslag på hur jag tycker att försäkringen borde se ut. När Folkpartister inte kan sova uppfinner de nya socialförsäkringssystem har jag fått lära mig.

Höj tak och procentsats. En mer generös försäkring gör det mindre lönsamt att låta den mer lågavlönade föräldern vara hemma längre.

Korta av tiden. Ett av problemen med att kvinnor halkar efter i arbetslivet är att försäkringen är för lång. Impopulärt förstås, men rätt. Man kan också tänka sig en åtstramning i om det ska vara tillåtet att ta ut ex.vis fyra dagar i veckan för att förlänga tiden.

Full överlåtelserätt. Man bör kunna överlåta sin försäkring utan begränsningar till annan myndig människa, inte bara den andra föräldern. Alla lever inte i parförhållanden med den andra föräldern ens under spädbarnstiden och även om de gör det kanske det finns någon lämpligare i kretsen kring barnet.

Båda hemma första månaden. Eftersom kvinnan föder barnet blir hon alltid hemma den första tiden. Genom att låta båda vara hemma 20 arbetsdagar (och jag leker till och med med tanken att det skulle kunna vara obligatoriskt) kan båda föräldrar skapa en relation till barnet, och därmed också jämnare förhandlingspositioner när det gäller vidare fördelning av försäkringen.

Men den stora grejen är förstås att skatterna måste sänkas så att det överhuvudtaget blir möjligt att skaffa barn utan statliga subventioner. Föräldraförsäkring och barnbidrag är ju framtvingade för att inte skattetrycket skulle hämma nativiteten alltför mycket.

Det är naturligtvis mycket viktigt ur ett jämställdhetsperspektv att föräldraförsäkringen tas ut i ungefär lika stor omfattning av kvinnor som män. Men det betyder ju inte att varje enskilt par måste dela exakt lika. Man kan ju tänka sig en spridning från noll till hundra procent hos både kvinnor och män, där var och en kan anpassa sig efter sin situation, och där slutsumman ändå hamnar på 50 - 50.

Men det är förstås mycket enklare att ropa efter mer statlig styrning.

4 kommentarer:

Mirco sa...

"Det är naturligtvis mycket viktigt ur ett jämställdhetsperspektv"

ok... varför?

Niklas Frykman sa...

För att det skeva uttaget som finns idag skapar förväntningar hos arbetsgivare på att kvinnor ska vara hemma länge med barnen (oavsett vad just den människan man har framför sig tänkt göra). Det leder till att man hellre anställer och befordrar män.

Omvänt leder det också till att män generellt sett får sämre kontakt med sina barn.

Ola J Hedin sa...

Under våren har 5 barn fötts i min vänkrets. I 4 av familjerna har föräldraledigheter, semestrar, uttag av färre dagar mm beräknats långt innan lillan/lillen anlänt. Kalkylen är fett komplex!

Att tro att första månaden i barnets liv skulle ge en förändring i uttag är knappast realistiskt. Snarare skulle en kommunal räknestuga där blivande föräldrar kan få hjälp att planera ledigheten behövas.

Eller en total regelupprensning. Välj själv!

Niklas Frykman sa...

Jag tror på det senare efter att även jag ha lyssnat till nyblivna föräldrars pusslande och trasslande med byråkratin...