Jag har nu hört både Jan Björklund och Maud Olofsson tala i Almedalen. Det är särskilt intressant eftersom både gör anspråk på liberalismen, den ideologi som ligger mig så varmt om hjärtat. Efter talen känns det helt rätt för mig som liberal att befinna mig i Folkpartiet.
Björklund höll ett liberalt linjetal. Det var inte så väldans mycket dagspolitik men däremot stora skopor ideologi och en hel del historia. Väl utfört och varje punchline sitter som en sportkeps. Om något pratade han för fort vid något tillfälle. Jag saknade integritet och frihet på nätet i talet men i övrigt var det utmärkt.
Maud Olofssons tal upplevde jag som tämligen platt och trist. Det var ganska mycket om Centerns kärnfrågor och kanske var det menat att elda just de egna kärnväljarna. Men talet kunde också ha varit bättre putsat och utfört rent retoriskt. Jag blev helt enkelt inte fångad av stämningen som man ska bli av ett riktigt bra tal.
Det är väldigt kul att vara på plats i Almdalen. Många nya och gamla bekanta svischar förbi i vimlet. Meste kändis tror jag hittills att Klas Eklund är. han tycks stå bakom varje hörn.
Ikväll blir det en tidig kväll. Det blev tidigt igår också men på ett helt annat sätt...
Ibland behövs mod att köra över
För 1 timme sedan

1 kommentarer:
Maud missade dessutom en av de mer diskuterade liberala principfrågorna just nu, precis som Björklund - skyddet för den personliga integriteten:
En bra vakthund biter inte sin husse!
Synd att ingen av dem tog chansen...
Skicka en kommentar