Snabb information hjälper mot skolk

I dagens SvD är det ett reportage från Eskilstuna som handlar om Josefin och Andrea som är glada för att de hamnat i samma klass i gymnasiet. Båda två har skolkat mycket i högstadiet, men kommit tillbaka genom programmet Återvändarna, fått godkända betyg och slipper gå "IG-programmet". Istället har de nu börjat på hotell- och restaurangprogrammet på min gamla gymnasieskola Rinman. Detta är naturligtvis bra, och jag är glad över att tjejerna kommit på rätt köl.

Det som är mindre bra, för att inte säga förskräckligt, är att ingen reagerade på skolkandet. Josefin skolkade i sju månader och det hände ingenting. Ungefär samtidigt stod ansvarigt kommunalråd Johan Nilsson (S) i talarstolen i en fullmäktigedebatt och talade om att i Eskilstuna ringer man minsann hem om någon skolkar. Nu var det ingen som trodde på det, flera i salen hade själva upplevt motsatsen.

Det som är intressant är att vändpunkten kom när mamman fick reda på att dottern skolkade. Det var då förälder, skola och elev kunde ta tag i problemet och till slut lösa det. För Josefin ordnade det upp sig. Men andra faller igenom.

Det som är tragiskt är att Josefin tappade två skolår och blev tvungen att gå Återvändarna för att komma tillbaka till skolan. Hade Folkpartiet fått som vi ville så hade hennes mamma fått ett SMS redan första dagen. Man hade kunnat ta tag i problemen mycket, mycket tidigare, innan de blev så stora. Men vår motion om snabbare och tydligare information till föräldrarna vid skolk fick nej av den socialdemokratiska majoriteten.

Med (v)åra egna ord

Ni har väl inte missat Fredrik Malms citat-serie "Med (v)åra egna ord"?

Det finns egentligen ingen anledning att försöka beskriva VPK:s inställning till saker och ting utifrån, när de gör det så bra själva. Jag antar att samlingen så småningom kommer att toppas av C H Hermanssons minnestal vid Stalins död.

1988 när jag var tolv år åkte jag med min farmor och farfar till Sovjetunionen i två veckor. Det var ett effektivt vaccin mot allt vad kommunism och socialism heter. Det var fattigt, föråldrat, apatiskt. Ofriheten var total och miljöförstöringen galopperande. Ingen verkade bry sig om någonting. Till och med mitt tolvåriga jag fattade att det måste vara något fel med ett system som gör detta med människor och natur.

Gävleupproret i TV

Gävleupprorets träff i Eskilstuna igår och idag blev mycket lyckad. Det har den där ganska sällsynta kombinationen av att vi har väldigt roligt tillsammans och samtidigt gör en massa nytta. SVT Östnytt kom och intervjuade mig och Mathias Sundin och det blev också en fin artikel med färgbild i Folket.

Eskilstuna visade också upp sig från sin bästa sida. Tack vare den pågående Fringe-festivalen var det liv och rörelse. Några enstaka klagomål om bl.a. öppettiderna på Donken framfördes, men i stort verkade alla nöjda och glada.

Gävleupproret till Eskilstuna

Om några timmar anländer medlemmarna i Gävleupproret i Eskilstuna. Gävleupproret är ett nätverk för Folkpartiets ledare i 14 medelstora kommuner med rött styre. I våra kommuner bor mer än en miljon människor.

Vi träffades första gången i vintras i Gävle, därav namnet. Detta blir den tredje träffen. De två tidigare har varit såväl roliga som matnyttiga. Framför allt är det lättare att utbyta erfarenheter med de som har likartade förutsättningar. Jag hoppas förstås att träffen i Eskilstuna ska bli minst lika bra som de tidigare.

AMS är fortfarande trams, LAS fortfarande knas

Reaktionerna på regeringens paket är lite blandade. Min egen inställning som jag gav uttryck för redan i april i år är att det är för mycket åtgärder och för lite riktiga jobb. Fyra miljarder till AMS-åtgärder känns helt enkelt som en märklig prioritering av en borgerlig regering, även om det är mer logiskt nu är det var när sossarna eldade på med AMS-åtgärder under brinnande högkonjunktur.

Regeringen pytsar nu ut tillfälliga pengar och permanenta pengar. Om man vill få riktiga jobb för tillfälliga pengar är det mest effektivt att ge dem till olika grenar av offentlig sektor - rättsväsendet, kommuner och landsting.

De permanenta pengarna verkar iaf Moderaterna vara inne på att lägga på ett fjärde steg i jobbskatteavdraget. Det stimulerade utbudet, vilket var vad som behövdes 2006 och 2007. Nu är det efterfrågesidan som behöver killas under hakan. Centern vill sänka arbetsgivaravgiften mer, vilket låter utmärkt i mina öron. Om alla tio miljarderna (M:s prislapp på det fjärde steget) gick dit kunde det vara en riktigt kraftfull stimulans.

Slutligen går det inte att undvika att det inte bara är kostnaderna som påverkar om en företagare anställer eller inte. Regelverket, arbetsrätten, påverkar också. Arbetsgivaren tar på sig ett mycket stort ansvar när den anställer. Reglerna om sist in först ut missgynnar ungdomar och invandrare. Det gick bra att ducka undan detta när ekonomin tuffade på, men nu går det inte längre. Det här är en konflikt regeringen måste ta.

Har Mälardalens Högskola missat tåget?

Igår kungjorde regeringen en satsning på 4,5 miljarder för att tillföra 10 000 platser på universitet och högskolor. Örebro får t.ex. 450 nya platser. Till min förvåning upptäckte jag att Mälardalens Högskola inte fanns med alls på listan. Trots att utbildningsnivån i Eskilstuna är lägre och arbetslösheten högre än i riket.

Jag frågade då en bekant på utbildningsdepartementet på Facebook om de hade glömt MdH. Till min ännu större förvåning fick jag då veta att MdH inte ville ha några platser. Förväntas söktrycket verkligen vara så lågt framöver? Eller har MdH helt enkelt missat tåget?

Maria Abrahamsson vill till riksdagen (och förhoppningsvis längre)

Om man ska bli justitieminister så är det ju en fördel att vara riksdagsledamot. Då är det ju bra att en av dem som jag gärna vill se på den posten, Maria Abrahamsson, nu kandiderar till riksdagen för Moderaterna. Hon kan sätta skräck i bovarna och håller hårt på den personliga integriteten. Och hon har en stuga i norra Värmland. Pluspoäng för det.

Modsen har överhuvudtaget fått intressanta kandidater i Stockholm, förutom Maria även Johnny Munkhammar och Anton Abele.

Röda nedskärningar på skolan

Insändarsidorna i tidningarna fylls så här efter skolstarten av ilskna och ibland uppgivna lärare och föräldrar. De stora nedskärningar som den röda majoriteten klubbat igenom har fått effekt. Folkpartiet och Alliansen har gått emot dessa i varje steg (och det har varit många steg) och finansierat det i våra budgetar. Sossarna försöker skylla problemen på friskolorna, men rektorerna pekade ut nedskärningarna som det stora problemet.

Samtidigt finns det ett parti i majoriteten som suttit där i tio år och styrt kommunen som antingen är helt ovetande om vad de själva gör eller fullständigt lögnaktiga.

Något mer om integration

Alex Voronov tycker i Kurirens ledarblogg att jag glider. Anledningen är den tidigare bloggposten om främlingsfientlighet.

Det är i viss mån svårt att bemöta Voronovs invändningar, eftersom mycket av det handlar om vad jag inte säger och hur man skulle kunna tolka det jag faktiskt säger illvilligt (om man gör en s.k. e contrario-tolkning, vilket är ett logiskt felsteg). Men för att göra det enkelt för mig - det jag säger ska inte tolkas på det sättet.

Stycket var heller inte ett svar på Henric Axéll utan direkt ifrån det manus jag hade i budgetdebatten.

Jag försökte vara tydlig med de självklara saker som vi förväntar oss av människor som kommer till Eskilstuna och Sverige från andra länder - att följa lagen, lära sig språket och försörja sig själva. Samtidigt ville jag uttrycka detta på ett positivt sätt, därför valde jag formuleringen att de är välkomna.

Jag är övertygad om att en fungerande integration av invandrare bygger på dessa två saker, en välkomnande attityd och tydliga krav och förväntningar.

Så här ser jag ut nuförtiden

Jag har bytt glasögon, vilket är en rätt stor förändring av utseendet. Iaf när man är blek och ljushårig som jag. Om ni ser ovanstående figur på stan så är det alltså jag.

Anklagad för främlingsfientlighet. Igen.

Det här är riktigt usel reaktionstid, men jag hade helt missat att Henric Axéll, kommunist i fullmäktige och en del av den styrande röda majoriteten, på sin blogg anklagade mig för om inte rasism så åtminstone främlingsfientlighet. Inlägget skrevs efter budgetdeatten i juni.

Fp:s gruppledare Niklas Frykman slog på xenofobtrumman och talade om att Eskilstuna gått om Södertälje i antal mottagna flyktingar i förhållande till befolkning. Han påstod att Eskilstuna har kapacitet att ta emot 300 flyktingar, men tog emot "över tusen" flyktingar förra året. Det stämmer inte (876 är den korrekta siffran), men han bjöd Marttinen [Adam Marttinen (SD), min anm.] på ett argument som han själv är för inkompetent för att gräva fram.

Frykman sa också att de som sköter sig, kan försörja sig själva och lär sig svenska är välkomna till Eskilstuna. Detta i en tid av stigande arbetslöshet. Just nu betyder ju det i praktiken att ingen är välkommen. Hans retorik påminner väldigt mycket om de slipade sverigedemokraternas. Det luktar främlingsfientlighet lång väg. Men eftersom Marttinen inte är så slipad, utan en ganska tydlig rasist, framstår Frykman som en liberal humanist i jämförelse.

Det är oroande att Folkpartiet lyfter upp invandring och fyktingmottagande som ett bekymmer. Det öppnar för en rasistisk debatt. Och en sådan debatt kan inte Folkpartiet vinna. De är inte trovärdiga som antirasister. De vill ha språktest, krav på egen försörjning och kraftigt begränsad anhöriginvandring. Det ger SD:s argument legitimitet.

Om inte Folkpartiet vill se ut som rasister behöver Frykman passa sig för att ge SD gratis passningar, och sedan dessutom låta bli att bemöta dem. Att Niklas Frykman inte passar sig för det betyder i värsta fall att han faktiskt håller med Sverigedemokraterna.

Detta var vad jag sade (för långa anföranden skriver jag manus):

Eskilstuna har nu passerat Södertälje som den kommun som tar emot flest flyktingar och invandrare per innevånare. Den befolkningstillväxt vi har haft de senaste åren består till den allra största delen av invandring. Eskilstuna är mer än tidigare en del av ett globalt sammanhang där utrikespolitiska beslut långt borta går rakt in i vår vardag.

Det här är en stor förändring. Vi kan välja att bli rädda för förändringen eller vi kan välja att välkomna den. Den sker i vilket fall.

Vi har inte varit beredda. Integrationen har inte fungerat. Den organisation som ska ta hand om de nyanlända var dimensionerad för runt trehundra personer och det kom över tusen.

Under högkonjunkturen skapades det många jobb. I Eskilstuna kunde relativt många nyanlända ta sig ut på arbetsmarknaden och försörja sig själva. Många av dem blir nu de första att få gå. De som har kommit senare kommer att få svårt att få jobb under den närmaste tiden.

Det finns en uppenbar risk att de människor som kommer hit hamnar i en bidragsfälla. Utanförskapet kan fördjupas.

Arbetslinjen måste vara tydlig i människors första kontakt med Sverige. För mig och Folkpartiet är det självklart att det första intrycket ska vara att i Eskilstuna ska den som försörjer sig själv, lär sig svenska och följer lagen vara välkommen.

Rättigheter och skyldigheter ska gälla lika för alla människor. Diskriminering och rasism kan inte accepteras, vem som än står för den. Om avståndet till samhället tillåts växa så skapas det en grogrund inte bara för rasism utan också för kriminalitet, religiös och politisk extremism och radikalisering. Den utvecklingen måste vi till varje pris motverka.

Vad gäller mitt 'faktafel' så inbegriper siffran på något över 800 inte asylsökande eller sekundärflyktingar, dvs. de som flyttar in från en annan kommun i Sverige.

Eftersom jag är för invandring så tycker jag inte att det är problemtiskt att prata om hur stor den är. Jag tror att det är ett dåligt sätt att hantera invandringskritiker, eftersom de ofta vill få det att framstå som att 'etablissemanget' döljer eller försöker dölja omfattningen. Vi har en stor invandring. Hur hanterar vi det? Det är frågan vi bör ställa oss.

För övrigt är det inte så svårt att framstå som en liberal humanist när man faktiskt är det.

Den som vill lära sig mer om Henric Axéll kan t.ex. läsa om när han firade Första maj på Kuba 2007.

Stoppa betygsinflationen

Det har varit en hel del skriverier om betygsinflation på sistone. Det är bra att saken kommer upp till debatt, betygsinflation är ett problem. Nu har skolminister Jan Björklund satt ner foten och Skolinspektionen ska kontrollera betygssättningen hårdare, bland annat genom att rätta om stickprov av nationella prov och granska de skolor som avviker från det förväntade mest.

Inget fel på de åtgärderna. Själv vill jag gå ännu längre. Jag tycker att det är rimligt att man har examinatorer på gymnasiet. Dels blir det en tydligare rollfördelning mellan den som handleder eleven och den som bedömer. Dels så är betygssättning myndighetsutövning och jag är generellt sett tveksam till att lägga ut sådant på entreprenad.

Saken borde i varje fall utredas. Jag har föreslagit detta som svar på Folkpartiets nya skolpolitiska program till Landsmötet i november och fått stöd av lokalföreningen i Eskilstuna. Vi får se hur det tas emot.

[Uppdatering: Läs även SvDs ledare.]

Skolstart

Idag har jag en insändare inne i Eskilstuna-Kuriren med anledning av skolstarten. Alltför många föräldrar väljer bort en kommunal skola på grund av bristen på ordning och reda, lugn och arbetsro. Så ska det inte vara.

Folket har idag en artikel som handlar om våldsbrott i skolan. Sedan något år tillbaka har Eskilstuna kommun en mycket bra och tydlig policy som säger att alla brott på skolorna ska polisanmälas. 232 anmälda brott under 2008 och 99 hittills i år är i vilket fall alldeles för mycket. Något står inte rätt till.

Eskilstuna förtjänar bättre

Den politiska jaktsäsongen har börjat på allvar. Igår avlossade Jimmy Jansson (S) en bredsida i Kuriren där han anklagade 'borgerligheten' för smutsigt spel och menade att vi största allmänhet är lata och odugliga. När han bjuder upp så fint så tackar naturligtvis inte vi i Alliansen nej. Idag publicerades vårt eget ödmjuka alster till svar.

Sossarna nu under 30 procent

Jo, det är en sommarmätning. Sådana brukar alltid ge konstiga resultat. Och det är klart att Sverigedemokraternas 5,6 procent är spektakulärt. Men ändå. Att sossarna under Mona Sahlin (inte redo att leda Sverige) ligger under 30 procent ens i EN mätning är anmärkningsvärt. Det borde vara värt lite mer uppmärksamhet än det fått.

LUF till attack mot omskärelse

Det börjar bra med 'Nya' LUF. Hannah Ström driver i en artikel på politikerbloggen förbundets nya linje om manlig omskärelse som är densamma som min - förbjud omskärelse av barn. Religionsfriheten slutar där den inkräktar på barnets kroppsliga integritet. Det är en tuff och liberal linje.

Det finns visst alltid pengar till asfalt...

I dagens tidning kunde jag till min förvåning läsa om att kommunen lägger 400,000 kronor på ny asfalt på en motorbana. Folket ute vid motorstadion var naturligtvis mycket nöjda och prisar samarbetet med fritidschefen. Problemet är bara att för att bränna 400,000 krävs ett politiskt beslut och Kultur- och Fritidsnämnden har inte sammanträtt under sommaren.

Det visade sig att det inte bara var vi i oppositionskorridoren som var förvånade. Även de borgerliga ledamöterna i nämndens arbetsutskott kände inte till saken. Det skulle alltså bara kunna vara arrogans från den röda majoriteten, men mycket tyder på att de är lika överraskade som vi. Vilket i sin tur betyder att det politiska ledarskapet har kollapsat.

Tjänstemän får inte löpa amok. Har någon överträtt sina befogenheter så här grovt ska vederbörande få sparken.

Vi har i varje fall skickat ett ilsket pressmeddelande som media inte var sena att plocka upp. Det enda som är synd är att när vi i oppositionen gör vårt jobb och granskar och kritiserar majoriteten så blir det genast rubriksatt som 'bråk'. Det är det inte. Det är politik.

[Uppdatering: Nu är skrivningen om ´bråk´ borta - tack för det!]

Utomordentligt fånigt

Tre poliser i Västerbotten förbjuds att engagera sig politiskt. Det kan rubba allmänhetens förtroende anser polismyndigheten. Så utomordentligt fånigt. Dels så borde väl effekten av att man engagerar sig i sitt samhälle och tar förtroendeuppdrag snarare stärka förtroendet. Dels så finns det ju många poliser som har politiska uppdrag som sköter både jobb och uppdrag utmärkt. Polisers erfarenheter behövs i politiken. Sådana här påhitt stärker uppfattningen om att politik är något mystiskt och främmande, vilket det alls inte är.

Bra idé - sälj SAS

Eskilstuna-Kurirens ledarblogg har fått en bra idé, att staten ska sälja SAS. Jag instämmer och applåderar. Det finns ingen anledning för staten att äga flygbolag, sådant sköter privata aktörer alldeles utmärkt.

Borg och Reinfeldt lovar mer stålar

Förra helgen ville Jan Björklund i sitt tal i Marstrand ha mer pengar till kommunerna 2010. Han följdes snart av ett antal Kristdemokratiska kommunpolitiker. Och nu får han alltså grönt ljus från statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg. Moderaterna är med på vagnen. Då lär det bli så.

Socialdemokraterna lägger för närvarande 4,8 miljarder mindre till kommuner och landsting än regeringen för 2010. De har ju så många andra dyra vallöften som ska finansieras. För Eskilstuna motsvarar det 30 miljoner - 60 lärare eller 90 vårdbiträden.

Retoriken är naturligtvis något helt annat. Vår lokala röda majoritet ägnade en stor del av den politiska texten i kommunens budget för 2010 åt att hoppas på en rödgrön regering. En sådan skulle innebära mer pengar. När jag angrep skillnaden mellan deras förhoppningar och den faktiska politiken i budgetdebatten fick jag inga vettiga svar.

Men det är hyckleriet man ska angripa sossarna för, inte snålheten. Kommunerna ska i första hand ta ansvar för sina egna ekonomier. Det går att trimma, effektivisera och fokusera kommunal verksamhet så att den levererar samma kvalitet (eller bättre!) som idag för en lägre kostnad.

Skillnaderna är stora. Om Eskilstuna hade samma kostnadsläge som Linköping skulle den kommunala budgeten vara en halv miljard kronor mindre! Översatt till kommunalskatt är det grovt räknat 600 kr i månaden för den som tjänar 20,000. Och Linköpingsborna verkar inte vara missnöjda med kvaliteten på sina välfärdstjänster.

Det är taktiskt smart att ge mer pengar till kommunerna. De Nya Moderaterna framstår som ännu mer Nya när de deltar och besegrar sossarna i spendersamhetsracet. Men leder det strategiskt rätt, till en välfärdsproducerande sektor som levererar hög kvalitet till medborgarna till en låg kostnad? Eller kommer pengarna återigen att gå till fler äventyrsbad i glesbygd...?

Cwejman ny LUF-ordförande

Liberala Ungdomsförbundet har valt en ny ordförande. Han heter Adam Cwejman, är 24 år och är Dave Gahan-lookalike. Han pekar ut integritetsfrågorna som viktiga och tänker försöka påverka Folkpartiet i rätt riktning. Det låter ju bra.

Jag har varit mycket kritisk mot LUF. De har sagt nej, nej och åter nej till Folkpartiets förslag utan att själva komma med nya spännande idéer. Många som gick med i LUF för att de gillade Folkpartiet blev mycket förvånade när de upptäckte att just Folkpartiet var huvudfienden.

För ett par år sedan brydde de sig inte om sådant som låg mindre än 100 mil från Sveriges gränser. Sedan förvandlade de sig tillbaka till Frisinnad Ungdom och skickade ut mail som glatt proklamerade att en tredjedel av alla som läste dem skulle få ångest. Tydligen var det fler än jag som kände likadant - medlemsantalet nådde nya bottennoteringar.

Så det är ett tufft jobb för Cwejman. Först och främst måste LUF överleva och stärkas organisatoriskt. Faktiskt finnas till. Sedan måste man åter hitta områden att driva på Folkpartiet istället för att hålla emot. Alternativet är att LUF blir så litet och irrelevant att det inte längre finns någon anledning att ha det kvar.

Men nöden är också uppfinningarnas moder. Ur krisen kan det komma nya djärva grepp. Liberalismen hos Sveriges ungdomar är det inget fel på. Det finns definitivt grogrund för ett liberalt ungdomsförbund. men det måste då presentera en liberalism som faktiskt är relevant för ungdomar.

Adam Cwejman bloggar här.

Björklunds tal i Marstrand