Tydlighet lönar sig för Europas liberaler

I Tyskland är nu rösterna räknade. Liberala FDP gick framåt mycket starkt till 15 % och därmed finns det en borgerlig majoritet att bygga en regering på. Resonemangsäktenskapet mellan konservativa CDU/CSU och socialdemokratiska SPD är därmed över. Ett starkt liberalt parti i regeringen i Europas största land är naturligtvis mycket välkommet.

Regeringsfrågan spelar stor roll. FDP har varit mycket tydliga med att de vill sitta i en borgerlig regering. Det gick hem, även tidigare socialdemokratiska väljare strömmade till. SPD har däremot inte kunnat visa på något trovärdigt regeringsalternativ eftersom de uteslutit samarbete med Die Linke, arvtagare till det gamla östtyska kommunistpartiet. Det har straffat sig.

För någon vecka sedan visade sig samma sak i det norska valet. Där var det däremot på den borgerliga sidan som man ställde ultimatum och uteslöt samarbete. Liberala Venstre var mest ultimativt, vilket ironiskt nog ledde till att de blev otydliga i regeringsfrågan. De blev valets stora förlorare.

Väljarna vill helt enkelt inte köpa grisen i säcken. De vill veta vilket regeringsalternativ de röstar på.

Spårbilarna har spårat ur

Staten föreslår inte att Eskilstuna ska få spårbilar. Bra. Jag gick ut tidigt och tydligt emot idén med spårbilar. Spårbilar kan inte ersätta bilen, det är kollektivtrafik, och det krävs en större stad än Eskilstuna för att parallella infrastrukturer (dvs. både vägar och skenor) ska vara vettigt.

Politiskt är det också intressant eftersom något beslut om att ansöka om spårbilar inte fattats. Kommunen har endast gått med i ett nätverk för spårbilar som heter Kompass (Folkpartiet reserverade sig emot detta) men utan att uttala att egna spårbilar stod på programmet. Sossarna har också nekat till att det skulle vara ambitionen. Istället har detta drivits bakvägen av enskilda tjänstemän.

Häromdagen såg jag till min glädje på TV (Top Gear närmare bestämt) att de första kommersiella bränslecellsbilarna nu är ute på marknaden i USA. Försök har funnits länge, men inte förrän nu har de alltså lanserats på riktigt.

Bränlsecellsbilen tankas med komprimerad vätgas. Vätgasen omvandlas till vatten med hjälp av syre från luften, vilket alstrar elström att driva elmotorn. Allt utan rörliga delar. Utom själva motorn förstås. Prestanda och räckvidd är jämförbara med en vanlig bil och det tar inte en natt att tanka den utan bara några minuter. Utsläppen är, som nämnts tidigare, vatten.

Kruxet är att vätgasen kräver en hel del energi att producera. Inte läge att lägga ner kärnkraften riktigt än alltså.

Väl rutet, Nina

Nina Larsson (FP) ryter till på SvD Brännpunkt om SJs nya idiotiska påfund att man måste visa leg för att få åka tåg. Tack och lov har vi blå TiM-automater i Eskilstuna så att man kan åka åtminstone till de närmaste orterna utan att SJ ska övervaka en. Inte alla integritetsövergrepp begås i jakten på fildelare...

Den årliga friskoledebatten är avklarad

Igår hade vi den årliga friskoledebatten i fullmäktige. Den röda majoriteten sade nej till alla ansökningar och vi något mer blågröna partier stretade emot. Jag tror inte att friskolor är lösningen på alla problem, men de är heller inte orsaken till alla problem. I en del demagogiska inlägg från majoriteten under det senaste året har det låtit som att skolornas problem beror på friskolorna och inte på de stora nedskärningarna.

Eskilstuna-Kuriren refererar mitt inlägg såhär:

Striden borde vara över, säger Niklas Frykman (FP). Friskolorna är här och är en del av vårt skolsystem. Så är verkligheten. Och Engelska skolan är en av de mest populära i kommunen, dessutom når eleverna höga resultat. Vi kanske borde fråga oss varför.

Igår klingade klockorna plötsligt annorlunda från Johan Nilsson (S). Synen på friskolor behöver omprövas menade han (även om de fortfarande sade nej till allt). Det är välkommet. Femton år efter resten av landet men välkommet. Man behöver inte åka längre än till Västerås för att se en helt annan attityd från rött håll - där driver t.ex. ABF en friskola.

Det är svårt att inte koppla omsvängningen till att en ny förvaltningschef har klivit in på Barn- och Utbildningsförvaltningen. Nämndledamöterna rapporterar om att många gamla sanningar ställs på ända. Det kan säkert vara både bra och nyttigt. Men att politiken påverkas så mycket av de ledande tjänstemännen är mer oroande. Det tyder på ett svagt politiskt ledarskap. Den politiska inriktningen måste ligga fast även när chefer byts ut.

Bamse som utrikespolitisk förebild

Obama borde skrota sina kärnvapen för då kommer Ahmadinnejad och Kim Jong-Il att förstå att han är snäll och då kommer de att skrota sina. Ungefär som Vargen i Bamse blir snäll bara man är snäll mot honom. Så resonerar den rödgröna vänstertrojkan i dagens SvD. Som tur är är inte Obama så förläst på Bamse som Mona Sahlin.

Tidigare har sossarnas utrikespolitik visserligen varit tveksam i retoriken men ändå på något sätt hållit sig till verkligheten. Men när man vill överlåta världen till att hållas gisslan av kärnvapenbestyckade diktaturstater på det här sättet så är man definitivt inte redo att leda Sverige.

Även Ingerö har giftiga synpunkter - mest om FN.

Björklund syns bra - men var och hur?

Det har väl inte undgått någon att jag applåderar i stort sett allt som lämnar Utbildningsdepartementet. Hela utbildningsväsendet i Sverige genomgår just nu en genomgripande reformering som är både bra och nödvändig.

I DN kan man idag inte läsa att Jan Björklund som chefar för nämnda departement syns bra i media. Mathias Sundin har dock tittat i tabellerna och ser att Björklund avancerat tillbaka till en riktigt bra position.

Men var är det han syns? På gruppledarkonferensen jag var på i helgen konstaterade vi att Folkpartiet är kanonduktiga på att synas i de medier som konsumeras av storstadsakademiker och sextioplussare. I Europavalet körde vi Marit i TV. Sossarna och Miljöpartiet hade reklam i Spotify. Folkpartiet syns inte alls i de medier som konsumeras av människor under fyrtio.

Om man som jag har en obändig tro på att liberalism är attraktivt även för yngre skär det i hjärtat. Risken är att det scenario som skissas upp av Erik Jennische på Att Dricka Liberalt ligger mycket nära sanningen om hur framtiden kan se ut.

På Liberati-bloggen skriver Alexander Bard om att det är utbildningsministern Björklund som syns, medan liberalen och folkpartiledaren Björklund är ganska frånvarande i debatten. Undantaget var det lika gripande som ideologiska talet i Almedalen. När Björklund är ideolog och partiledare är han för att prata med Bard både lysande och briljant.

Gör Sverige lite friare!

På sin blogg ber Nina Larsson (FP) om tips till riksdagens allmänna motionstid som börjar nu. Det finns säkert fler liberala riksdagsledamöter som behöver tips.

Det finns naturligtvis stora och kontroversiella stridsfrågor man kan tipsa om: FRA, IPRED, LAS, marknadshyror och sexköpslagen t.ex. Men jag skulle vilja slå ett slag för betydligt mindre och enklare saker som kan öka människors frihet och egna ansvar i vardagen. Framför allt genom att ta bort onödiga regleringar och lätta på förbud och förmynderi.

Det vore naturligtvis utmärkt om fler bloggare plockar upp handsken och samlar på sig förslag på lagar och regler som kan avskaffas och saker som kan tillåtas för att göra våra liv lite friare. Riksdagsledamöter som vill profilera sig som liberaler kan suga upp det de känner för och använda sig av.

Här är en liten början:

Lagar att avskaffa:

Maskeradlagen (lagen om maskeringsförbud)
Lagen om cykelhjälmstvång
Zebralagen (som gör att folk går rakt ut vid övergångsställen)
Lagen om båtkörkort
Lagen om rökförbud på krogen
Lagen om stipulerad utbildning för handledare vid övningskörning

Saker att tillåta:

Gårdsförsäljning av alkoholdrycker

Kom och hjälp till att göra Sverige lite friare!

[UPPDATERING: Även Camilla Lindberg (FP) frågar efter tips.]

Plugga utomlands med Lärarlyftet

Idag presenterar skolminister Jan Björklund en ny möjlighet för landets lärare: plugga utomlands inom ramen för Lärarlyftet. Mycket bra. Bra för den enskilde att vidga sina vyer och bra för den svenska skolan att få in influenser utifrån.

Även Mathias Sundin bloggar om saken. Liksom Sebastian Hallén och Seved Monke.

En luthersk budget

Carl B Hamilton (FP) menar att den budget regeringen idag presenterat för riksdagen kunde varit författad av Martin Luther. Den tyske femtonhundratalsmunken och reformatorn alltså, inte någon av hans sentida namnar. Luther menade nämligen att:

arbete befordrar hälsa och välstånd, och förhindrar många tillfällen till synd

Själv tycker jag snarare att det är Keynes än Luther, och kanske lite väl mycket Keynes för min personliga smak. Men det råder inga som helst tvivel om att regeringen tar ansvar för Sverige i ett mycket svårt läge. Den som hellre skulle ha sett Mona Sahlin (inte redo att styra Sverige) leda landet genom krisen kan räcka upp en hand.

Den varma maten blir kvar

Den socialdemokratiska majoriteten i Eskilstuna drar nu tillbaka ett av sina mest korkade sparförslag - att dra in den varma maten till äldre. Det är bra. En stor skopa credit ska gå till Kerstin Lindroos (FP) som är oppositionsledare i den ansvariga nämnden. Hon har drivit frågan om varm mat hårt och fått stöd av pensionärsorganisationer och upprörda medborgare.

Även i opposition gör Folkpartiet och våra företrädare stor skillnad.

Björklund levererar igen

Skolan ska ringa hem till föräldrarna vid skolk. Samma dag. Det ska in i skollagen meddelar skolminister Jan Björklund. Det låter mycket bra. Folkpartiet i Eskilstuna lade ett liknande förslag 2006 även om vi föreslog SMS.

I vilket fall som helst så gäller det att undvika fall som tjejen i Eskilstuna som skolkade i sju månader utan att någon hörde av sig. När hennes mamma till slut fick veta vände det, hon fick hjälp och kunde komma tillbaka.

Momskompensation

Det finns saker som kommunalpolitiker nördar ner sig i och som är mycket viktiga internt men som sällan når allmänhetens ögon och öron. Ett typexempel är regionindelningen. Ett annat är momskompensation till friskolor. Regeringen har fattat ett beslut baserat på gamla momssatser vilket upprört ett antal kommuner.

Därför har ett antal borgerliga kommunpolitiker (inklusive mig) från Eskilstuna, Uppsala, Linköping och Västerås, skickat följande skrivelse till de borgerliga ledamöterna i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse och utbildingsutskott:

Med anledning av SKL:s kommande styrelsebeslut om remissvar angående den nya skollagen vill undertecknade understryka vikten av att styrelsen inte acceptera förslaget om 6 % i momskompensation till friskolorna.

Förslaget på 6 % finns inte motiverat och styrkt i förslaget och bygger på en önskan från friskolornas riksorganisation sedan tidigare. Siffran bygger på beräkningar utifrån de tidigare, högre nivåerna på bokmoms och matmoms. Kompensationen är därför idag högre än friskolornas faktiska momskostnader.

Förslaget skapar inte lika villkor mellan friskolor och kommunala skolor. Friskolorna kommer att överkompenseras vilket skapar en onödig debatt om friskolornas ekonomiska förutsättningar emot de kommunala. För att skapa ”rättvisa” måste kommunerna om förslaget bifalls kompensera de kommunala skolorna, vilket blir en fördyring för kommunsektorn.

Momskompensationen finansieras idag via det kommunala utjämningssystemet, vilket bara till viss del täcks av en utjämning mellan kommunerna och resten är en statlig utgiftspost. Här finns en möjlighet att sänka en statlig utgift.

Det mest rättvisa systemet är en ersättning för den faktiska kostnaden som generellt ligger under 3 %. Hanteringen av detta bör ske genom statens försorg.

Anser SKL:s styrelse att momskompensationen inte kan ske genom återbetalning av den faktiska kostnaden bör procentsatsen inte ligga högre än 3 %.

Vi vill också hänvisa till de remissvar som finns i förslaget från flera kommuner och som har samma intention som undertecknade.

Debatten kring Fröslunda fortsätter

Mitt tidigare blogginlägg om stenkastning i Fröslunda har väckt en hel del uppmärksamhet de senaste dagarna. Ett kort stycke, närmare bestämt stycke sju av nio, citerades av Eskilstuna-Kuriren på nyhetsplats i lördags.

Därefter har Abdirisak Hussein (som jag tror har blivit sosse, i vart fall stod han i sossarnas tält på Årbyfestivalen) gått ut med rätt hård kritik mot Folkpartiets integrationspolitik i allmänhet och mig i synnerhet i en artikel. Idag publicerades mitt svar på debattplats.

Eskilstuna allt närmare Stockholm

I dagens SvD vidgar man perspektivet på Socialdemokraternas problem i Stockholm:

Bekymret för S är dessutom att fenomenet riskerar att få spridningseffekter, inte bara till Göteborg och Malmö. Även i Mälardalen gjorde partiet ett dåligt val. Den som bor i Eskilstuna skiljer sig inte längre särskilt mycket från en storstadsbo.

Det ligger en hel del i detta. Eskilstuna som var en industri- och arbetarstad, bruksort och Bergslagens södra utpost blir allt mer Stockholmsorienterat. Och utvecklingen går fort. Själva mentaliteten förändras.

Seved Monke skriver om saken från ett Stockholmskt perspektiv.

Vi har ingen lokal

Palatzet i Skiftinge. Det fungerar jättebra. Vi borde ha ett sådant här också.

S-föreningens i Fröslunda ordförande om hur man ska lösa problemen med ungdomsgäng i dagens Eskilstuna-Kuriren.

Jag trodde i min enfald att följande sketch hade dödat den argumentationslinjen för många herrans år sedan...

Ungdomsgäng i Fröslunda

Nu har ett ungdomsgäng ägnat sig åt omfattande skadegörelse i Fröslunda. Framför allt har en hel del rutor krossats. Kidsen hade tydligen maskerat sig med halsdukar över ansiktet.

Ännu inga bilbränder, men kanske har de blivit "inspirerade" av upploppen i förorter till Uppsala och Göteborg. I Rosengård har dock varit förhållandevis lugnt sedan polisen satsat på dygnet-runt-närvaro.

Den akuta situationen är polisens jobb. I natt hoppas jag att polisen fotpatrullerar Fröslunda tätt, tätt för att förhindra en upprepning. En liten grupp respektlösa ungdomar ska inte få förstöra för alla de Fröslundabor som vill få vara i fred.

Men sedan måste förbyggande arbete på plats. Kvarterspolis som kan bygga upp en långsiktig relation med de som bor i området. Återupprätta fältgruppen i form av fältsekreterare med fulla myndighetsbefogenheter. Föräldrarna måste ta sitt ansvar - barn ska inte vara ute och springa om nätterna.

Vad är det för värderingar som dessa ungdomar har som gör att de tycker att det är ok att slå sönder sitt område? Varifrån har de fått dem?

Där fönster krossas om nätterna vill ingen öppna affär eller restaurang. Om utvecklingen ska kunna vändas och området lyfta sig själv så måste den grundläggande tryggheten och säkerheten först på plats.

Det vore i mitt tycke helt fel signal att belöna bråkmakarna med mer fritidsgårdar, skateparker, demokratifora eller andra skattebetalda godsaker. Sådant ska gå till dem som sköter sig.

I våras föreslog vi i Alliansen att Fröslundaskolan skulle läggas ned. Den tappar elever snabbt, resultaten är inte bra och många nyanlända elever hamnar i klasser där ingen eller mycket få är svenskspråkiga från början. Eleverna skulle då komma bort från sitt område åtminstone under skoldagen. Det är en besk medicin, men jag tror att den skulle kunna få önsvärd effekt i det korta och medellånga perspektivet.

Tidigare har det hänt att skollokaler som kommunen lämnat tagits över av friskolor. Det är ju inte helt omöjligt att det skulle kunna ske i Fröslunda också. Det ligger tillräckligt centralt. En attraktiv friskola som drar elever från hela Eskilstuna skulle på längre sikt kunna ge området ett lyft som kommunen inte förmått.

Sahlin vill pungslå medelklassen

Den rödgröna vänstertrojkan bråkar om skatterna ska höjas mycket eller tokmycket. Mona Sahlin (inte redo att leda Sverige) anser sig ha upptäckt en stor grupp mycket rika människor i Sverige som ska betala för hennes vidlyftiga vallöften. Problemet är bara att någon sådan grupp inte finns. De som får betala kalaset är som vanligt människor med helt normala inkomster, den strävsamma medelklassen.

Läs även Ingerö.

Satsningar på lag och ordning

Idag har det kommit mer godbitar från regeringen. Pengar till rättsväsendet närmare bestämt. Fyra miljarder utslaget på två år satsas på polis, åklagare, domstolar och kriminalvård (fängelse). Det är bra satsningar. Framför allt är det bra att inte alla pengar hamnar hos polisen utan även i de senare leden, så att de bovar polisen tar fast verkligen blir åtalade, dömda och får sina straff i rimlig tid. Det blir också lättare för polisen att jobba förebyggande ute i områdena.

Att vara tuffa mot brott och tuffa mot brottslighetens orsaker är bra liberal politik.

Jag vs. Jimmy Jansson (S) om nya pengar till kommunen

Idag kommenterar jag regeringens tio miljarder till kommuner och landsting i Eskilstuna-Kuriren och Folket. För Eskilstunas del handlar det om ett tillskott på 72 miljoner kronor under 2010. Jag anser att pengarna i första hand ska gå till att stoppa nedskärningarna inom skolan och att återställa skolpengen.

I Eskilstuna-Kuriren får jag mothugg av Jimmy Jansson (S):

Om regeringen samtidigt hade slopat jobbskattavdraget hade det funnits ett tiotal miljoner till att dela ut i kommunerna. Då hade vi kunnat göra de satsningar på välfärden som vi ser kommer att behövas, säger han.

Det låter väldigt mycket som "goddag yxskaft" i mina öron. Allians för Eskilstunas budget för 2010 var visserligen både stramare och starkare än sossarnas, men inte ens de hade 72 miljoner upp till nollan. Och vad jobbskatteavdraget har med saken att göra är obegripligt. Uppenbarligen har det inte hindrat regeringen från att skjuta till tio miljarder, vilket var betydligt mer än de flesta hade förväntat sig.

Det är tydligt sedan länge att Jansson och de andra sossarna inte vill diskutera det de faktiskt har ansvar för, nämligen kommunens budget och de nedskärningar i skolan som de gör i den, utan hellre pratar om regeringen. Minns då att i deras egen budgetmotion i riksdagen var tillskotten till kommunerna under 2010 betydligt mindre. Kritiken ringer falskt.

NU-artikel om brott och straff

Min artikel i denna veckans NU, komplett med saftigt syftningsfel och allt:

Nyligen passerade mitt hemlän Sörmland Stockholm i statistiken och blev därmed det län där det anmäls flest våldsbrott per innevånare. Det är min hemstad Eskilstuna som leder utvecklingen. Att kunna ge trovärdiga svar på hur brott ska förebyggas och bekämpas kommer att vara avgörande för Folkpartiet.

Tony Blair hade devisen ”tough on crime, tough on the causes of crime”. Översatt till svenska så blir det ungefär “tuffa mot brott, tuffa mot brottslighetens orsaker”. Jag menar att Folkpartiet borda adoptera denna devis.

Alltför ofta halkar debatten om brott och straff ner i ett antingen eller. Antingen fler poliser och hårdare straff eller fler fritidsgårdar. Men motsättningen är falsk. Blair förstod det och transformerade sitt fritidsgårdsförespråkande parti till partiet som ville både och.

Det finns en oroande grogrund för brottslighet på många håll i Sverige. Ett stort socialt utanförskap med ungdomar som inte blir sedda, inte får den hjälp de behöver i skolan och som sedan slussas rakt ut i arbetslöshet. Att förebygga brott genom att bekämpa utanförskapet med aktiva sociala åtgärder är utmärkt.

Men det gör inte att den andra sidan av myntet försvinner. Samtidigt med den brottslighet som kommer ur fattigdom och elände har vi nämligen en grupp människor som inte svarar på sociala åtgärder. Yrkeskriminella som driver grov organiserad brottslighet.

Bara i Eskilstuna har vi sedan en tid tillbaka både Hell’s Angels och Black Cobra etablerade. I ett uppmärksammat dåd brändes Stadshotellet ned i vintras och ett hundratal människor räddades till livet endast tack vare tur och rådigt ingripande av hotellpersonalen.

Dessa människor ska spärras in. Så många som möjligt på så lång tid som möjligt.

I det rättspolitiska program som tagits fram till Landsmötet i höst tas några välkomna steg. Straffrabatterna och den automatiska tvåtredjedelsfrigivningen ifrågasätts, även om ställningstagandena i dessa frågor kunde ha varit rakare och tydligare.

Men en rest av snällism dröjer sig kvar. Folkpartiet vill fortfarande avskaffa livstidsstraffet. Det är märkligt. Om det är några som vi borde inta en hård attityd emot så är det väl de allra grövsta brottslingarna? Det är dessutom öppet mål för våra motståndare att påpeka att Folkpartiet vill släppa ut mördare ur fängelserna.

Jag menar att livstidsstraffet måste finnas kvar. Det finns människor som helt enkelt inte är lämpliga att släppa ut i samhället igen. Möjligheten att hålla en dömd mördare inlåst på obegränsad tid bör inte tas bort. Den kriminella karriären börjar tidigt och de kriminella går inte i pension, vilket t.ex. Clark Olofsson och Svartenbrandt gång på gång bevisar. Frigivning enligt den nuvarande Folkparti-modellen ger dem möjlighet att upprepa sina brott.

Däremot borde livstidsstraffet kompletteras med längre tidsbegränsade straff. Det är inte rimligt att välja mellan tio år (i verkligheten knappt sju år) eller livstid för ett mord. I dagsläget har trenden också blivit att tio år blir en allt mer vanlig dom för att i berått mod beröva en annan människa livet. Det står i skarp kontrast mot min och de allra flesta människors uppfattning om vad som är rätt och rimligt.

Numera finns det också empirisk forskning som bekräftar det som intuitionen och det sunda förnuftet säger. En bra sammanställning av rönen har gjorts av Alexander Tabarrok vid George Mason University. Hårdare straff och fler poliser minskar brottsligheten. Brottslingar reagerar på incitament precis som alla andra människor.

Kortfattat kan man sammanfatta det med att flum-erans kriminologer och sociologer hade fel och den vanliga människan hade rätt. I ljuset av det bör Folkpartiet dra slutsatsen att hårdare straff är en del av en liberal politik för att hederliga och laglydiga människor ska slippa drabbas av brott, precis som ett aktivt förebyggande socialt arbete.

Kravet på strafflindring för de allra grövsta förbrytarna hör inte hemma i ett modernt liberalt program och borde omedelbart slopas.

Niklas Frykman
Gruppledare, Folkpartiet Eskilstuna

Mycket måttliga förändringar av LAS från FP

Idag står det i SvD att Folkpartiet vill luckra upp LAS. Om inte parterna kan komma överens om att låta kompetens gå före anställningstid vid uppsägningar så ska undantagen från turordningsregler öka från två till fyra personer. Ett mycket måttligt steg som dock har fått både LO och arbetsmarknadsminister Toto (M) att ilskna till.

Utspelet kommer från en arbetsmarknadspolitisk grupp som tillsattes efter landsmötet 2007. Utskottet som behandlade ekonomi hade då bifallit en motion av Carl B Hamilton som gick betydligt längre. Jag var en av dem som stödde Carl B:s motion. Turordningsreglerna ställer till problem, vilket industrin här i Eskilstuna vittnade om när de varslade i våras. Man fick säga upp de yngre som sas skulle 'ta över'.

Återstår att se om det här förslaget kan blidka alla parter på Landsmötet i november. Jag har varit med och skrivit under en motion författad av Per-Åke Fredriksson som i mångt och mycket följer det Globaliseringsrådet föreslår, dvs att låta kompetens vara avgörande vid uppsägningar. Det kan nog bli en intressant debatt.

Hela förslaget finns att läsa här (pdf).