Retrospekt

Även i år har jag varit i Almedalen. Helt och fullt på min egen bekostnad - det bör tilläggas. De enda skattepengar som gick åt var de som redan betalts ut till mig som lön. Vi var åtta stycken som hyrde ett kanonfint hus på bekvämt avstånd från centrum.

Så här i efterhand så domineras intrycket av veckan av Sven-Otto Littorins avhopp efter Aftonbladets anklagelser. Jag gissade innan att någon skandal skulle brinna av under Centerpartiets dag och så blev det också. Tillfällighet eller illistiga ränker är svårt att avgöra.

Förra året lät jag mig förvånas över att Mona Sahlin kunde hålla bra tal. Den här gången var jag mer förberedd. Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt höll även de bra tal, medan Göran Hägglund som är den som jag kommer ihåg mest från förra året gjorde en plattare figur i år. En eloge ska han i alla fall ha för att han slog fast att Kristdemokraterna inte är ett liberalt parti i dessa tider när alla försöker krama ihjäl liberalismen.

Först i krama ihjäl-kön står Maria Wetterstrand. Därför var en av veckans höjdpunkter den debatt mellan henne och Johan Norberg som arrangerades av tidskriften Neo (som jag f.ö. gör fruktlösa försök att prenumerera på). Den gjorde klart att de gröna hamnar i samma ställningstagande som liberaler av en slump, inte av princip.

Mest graverande var kanske att hon blev pressad angående externa köpcentra och då svarade att Miljöpartiet inte vill förbjuda Ullared. Två dagar senare går de ut just med ett förbud mot sådana.

Ett annat mycket intressant seminarium som jag var på handlade om kultur och kulturpolitik. Det dominerades ganska tydligt av Folkpartiet nyförvärv Jasenko Selimovic som tog upp diskussionen om kvalitet och dessutom vågade sig på att definiera vad det innebär. Här har vi en ypperlig kandidat till kulturminister efter valet.