Dagen innan ärendet skulle upp i nämnden så skickade jag ut följande pressmeddelande:
Folkpartiet säger nej till religiösa friskolor
Folkpartiet Liberalerna säger nej till etablering av konfessionella friskolor i Eskilstuna. I praktiken innebär det att Folkpartiets ledamöter i barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kommer att avstyrka de ansökningar från konfessionella friskolor som kommunen har att yttra sig över.
- Föräldrar får självklart inviga sina barn i sin religion på fritiden. Däremot anser vi inte att man ska använda skolan för det ändamålet. Vi har skolplikt i Sverige, vilket innebär att barnen är tvungna att vara i skolan. Religion är något man ska ansluta sig till av egen fri vilja.
Det säger Niklas Frykman, gruppledare för Folkpartiet Liberalerna i Eskilstuna med anledning av ställningstagandet.
- För oss liberaler har det länge varit ett mål att skilja kyrkan från staten. Verksamhet som finansieras med skattepengar på det sätt som skolan gör ska inte ta ställning för en viss religion. Skolan ska vara religiöst och politiskt neutral. Vi är också oroade över att religiösa skolor kan bli väldigt homogena och att detta kan motverka integrationen, säger Niklas Frykman (FP).
- Barnens rätt går före föräldrarnas. För oss i Folkpartiet så ska skolan i första hand förmedla kunskap. Där ska åsikter kunna brytas mot varandra och barn och ungdomar tränas till egna ställningstaganden och åsikter. För de barn som växer upp i familjer med en ensidig syn på religion blir det än viktigare att skolan visar på den mångfald och de alternativ som finns, säger Niklas Frykman (FP).
Skolinspektionen klassificerar friskolor i tre grupper: konfessionella, waldorf och övriga. Kommunen yttrar sig över friskoleansökningar, men det är Skolinspektionen som fattar beslut om huruvida en skola får starta eller inte.
Det blev en liten nyhetsartikel som iofs mest fokuserade på att vi inte var överens med Moderaterna.
I samma tidning skrev Susanna Birgersson en signerad ledare med titeln Folkpartiet antiliberalerna, ett som hon själv beskriver det "hetsigt försvar" för religiösa friskolor. Jag skrev förstås en replik som publicerades i dagens tidning - Skilj på stat och religion.
Birgerssons slutkläm lyder som följer:
Pluralism är en liberal grundtanke, alltså att det ges utrymme för flera motstridiga livsåskådningar. Frykman företräder majoritetens sekulära paradigm och anser att alla andra ska trängas undan till köksbordssfären.
Jag framhärdar i att det är ett antiliberalt förhållningssätt.
Jag tar förstås ganska allvarligt på anklagelser om antiliberalism, eftersom jag ständigt söker mig till liberala axiom i olika ställningstaganden. I det här fallet handlade det om vems frihet som vägde tyngst.
Birgersson och jag tycks också ha olika definitioner av pluralism. För mig utmärks ett pluralistiskt samhälle av sammanhållning kring centrala värderingar men olika kulturella uttryck. Men det handlar inte om parallella samhällsbyggen med sina egna värderingar (dvs. mångkulturalism i en strikt bemärkelse).
Religionsfrihet är naturligtvis något centralt i liberalt tänkande. Men här är det viktigt att skilja på negativa och positiva fri- och rättigheter. De negativa fri- och rättigheterna innebär att man får vara ifred från staten att ägna sig åt något (yttrandefrihet, föreningsfihet) medan de positiva innebär en skyldighet för staten att tillhandahålla något (rätt till utbildning, sjukvård).
Religionsfriheten är en negativ frihet. Staten får inte hindra människor att utöva sin religion (så länge som det inte inkräktar på någon annans frihet). Birgersson tycks se den som en positiv, dvs. att staten har en skyldighet att tillgodose medborgarnas behov av religion. Det är i så fall en form av liberalism som jag inte har stött på tidigare.
Mitt case för att säga nej till religiösa friskolor kan egentligen sammanfattas med ett ord: skolplikt. Så länge eleverna är förpliktigade att närvara i skolan ska den inte upplåtas för spridande av någon enskild religiös eller politisk uppfattning.
Fler bloggar i samma ämne: Margit Urtegård.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar